När vi var små fick vi höra talas om Cusenier orange. Pappa uttalade det närmast som kysinn åransch. Det var helt säkert riktigt, han for till Paris 1922 och stannade där i många år, lärde sig språket, byggde upp ett företag som importerade franska tyger, knappar, kläder, väskor m.m

I början på 1930-talet blev han anställd som försäljningschef för Sverige i gummidäcksfirman Michelin. Det var en blomstrande tid, men så kom andra världskriget och gjorde slut på alltsmmans. Inte ett enda bildäck fick längre importeras och pappa blev arbetslös. Till råga på allt hann man taxera honom en gigantisk s.k värnskatt.

Så började kriget för vår del, i djup fattigdom och förtvivlan.

Pappa bytte inriktning, klarade sig ändå väl och lär ha lyckats betala hela den stora skatteskulden.

I Paris hade han väl kommit i kontakt med denna läckra apelsinlikör och senare såg han till att alltid ha den hemma. Jag har en 70-centiliters flaska kvar, som förmodligen är inköpt på systemet på 1950-talet, det finns ännu ett lager gul, simmig likör i botten.

Det är en rätt påkostad flaska med långsmal åttakantig hals.

Denna likör höll 38% styrka och pappa ansåg att detta var den enda rätta likören till crèpes suzettes, också en av många spännande märkvärdigheter från pappas franska tid som vi hörde om när vi var små.

I nyare recept använder man Cointreau till crèpes suzettes.

För några år sedan fanns likören ännu som beställningssortiment på systemet, men nu endast 24-procentig.

År 1972 var jag på en geologexkursion i Europa och passerade bl.a Caen. I en bar beställde jag Cusenier orange, men dom hade inte ens hört talas om den, jag som väl hade trott att dom skulle hoppa högt i glädjen över att en utlänning beställde denna exklusivt förnäma franska produkt.

Jag vet inte vad Cusenier betyder, troligen är det helt enkelt ett namn. Det påminner dock om det franska ordet för kök, cuisine. I Facebook finns en person med namnet Paul-Emile Cusenier.

Morse var bra i går. Det var den Italienska som jag hört mycket talas om men aldrig sett.

Så störande med huvudskurken som var samma skådespelare som Foyle i Foyle's War. Först tvingades jag fundera på var jag sett honom förut, sedan kom man inte runt det. Fenomenet är rätt vanligt även i Midsumer Murder där det ofta dyker upp kända engelska skådespelare som man sett i andra sammanhang.

Det är något rättframt komiskt med assistenten Lewis som finner det vansinnigt att tvingas åka till Italien i två veckor och bara undrar när han ska få åka hem. Jag har aldrig varit i Italien, men i avsnittet skymtade fram en del intressanta miljöer, det kanske inte är så tokigt ändå.

Nästan varje dag kommer denna j-a migrän. Det är väl ingen katastrof, men förstör dagen. Senast i går klockan 15:15 när jag just varit på Clas i Sjön i Gallerian och köpt stearinljus för vintern.Man kan alltid säga på minuten när det börjar och man kan aldrig säga varför det kommer. I går var jag på väg in i tunnelbanan, det är väl inget särskilt med det?

Vad är detta för en avskyvärd oprovocerad kramp som börjar med en prick, sedan efter en kvart fullt utblommat med flimmer och reducering av över halva synfältet följt av mer eller mindre svår huvudvärk och sedan egendomlig, dov, tung, mörk och allmänt obehaglig känsla i resten av dagen? Ibland också med dysfasi och känselbortfall i en hand och till och med en hel arm.

Något neurologiskt är det ju. Undras vad som skulle synas om man blev undersökt under ett pågående anfall. Men många har det ju värre, mycket värre. Det fördröjer dock avsevärt i mitt liv. Nu i sommar med kreativt arbete är det ju extra jobbigt. Inga tabletter hjälper helt och fullt, men nästan alla sorter dämpar förstås smärtorna.

Gårdagens lycka var dock min blommande Susanne (Thunbergia alata). Jag ska offra en bild här, den är så vacker. Blomman är 4,5 centimeter tvärsöver. Jag planterade fyra frön den 1 juli 2009.

Detta var faktiskt första gången jag lyckades ladda upp en bild och placera den i texten. När jag ser denna blomma som på svenska kallas Svartöga, på finska Mustasilmäsusanna, på danska Susanne med det sorte öje, på engelska Black Eye Susan Vine, tänker jag på en flicka med ett liknande namn som jag kände en gång. Numera har vi en ytterst sporadisk kontakt via Facebook.

Förra veckan fick jag en passent lära mig att det redan finns en schlager av Tomas Ledin som heter Snabbköpskassörskan. Dock är det en helt annan än min Flickan i kassan, men en del liknande element finns förstås, att hon ler vackert och så.

Min ljudalgoritm har fungerat bra i många år, men så helt plötsligt går det inte längre att lägga in spelknappen på en webbsida. Jag tycker mig ha undersökt ALLT. Gått igenom perlfilerna, kollat att allt ligger på servrarna som det ska. Det är en gåta, jag hoppas förstås att det löser sig (inte Karin Ehlers buljongtärning...), jag ser fram emot det, men ser just nu alls ingen lösning i sikte. Jag upptäckte det när jag skulle lägga upp en nyskriven jingel som demo på nätet. Funkade inte. Fick skicka upp till uppdragsgivaren via eposten.

Och hur går det med trumpeten...? Ja, ja, jag ska öva på...