Så valde jag att ta pendeltåget ner till Centralen.

En pilgrimsfärd.

Finns så många minnen. Tillfällen med möten, biljetter, anledningar att stanna upp. Minns när syrran glömde golfklubborna på tunnelbanan. Jag fick vänta med annat bagage en bra stund när hon for i väg för att återfinna dem.

Vi hamnade på Centralen. Missat tåg, vänta nära två timmar så vi satt oss på det där fiket och tog en öl.

Ganska trevligt ändå med tiden som plötsligt blev över och stod till förfogande.

Alla har så mycket att prata om när man väl får tid att prata.

Vi satt där med några resväskor och ett set golfklubbor.

Så många andra tillfällen med rusande upp och ner efter rätt spår och biljetthämtning. Telefonsamtal om ändrade omständigheter.

Många under åren.

Nu ner och satte mig en stund med anteckningsblock i knät och skrev lite tankar och intryck. Hamnade mitt emot samma fik som numera heter Ritazza, vilket visar sig vara en gigantisk världsomspännande kedja. Med nya priser. Varför ska priser alltid generellt stiga så snart man etablerar något nytt?

Människor av alla slag passerar, sitter, fikar, tittar, babblar, läser. Bredvid mej en ung, välsminkad sötis, mobiltelefon förstås. Många går omkring och pratar högt, en del utan minsta hämningar, dom verkar ha kopplat bort omgivningen totalt. I varje fall finns inte längre någon som försöker viska eller dölja sin kommunikation. Det är tidens melodi.

Men så finns det något annat också. Mullrandet.

Alla utan undantag drar sina rullväskor eller vad man ska kalla det. Alla. Väskor med hjul och draghandtag i alla former, färger och storlekar. De små hjulen mullrar när de rullar över stationens stengolv

Jag inser plötsligt att det dels är praktiskt och dels skulle väcka ett Stig-Helmerskt uppseende att använda sin gamla kånk.

Vid nästa resa ska jag ha skaffat en rullväska om jag kan få tag i en med tillräckligt lång skackel, så att man får slippa lyfta fanskapet. En liten glimt av framtidshopp och glädje!

Tack då för att jag råkade komma på idén att tramsa ner till Centralen! Jag tror jag åker ner idag också en stund. Alltid finns det en och annan bronstjej med konturer som är värda att se.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Värk i magen. Barnmatsburk med smör o ett glas mjölk. Var tvungen att diska först, det var inte särkilt mycket, men måste göras ordentligt, jag fick till och med tillgripa tvålull. Barnmaten var pasta bolognese. Pasta, ett egendomligt ord som s...

Jag måste tacka för alla positiva kommentarer till mina inlägg i denna sporadiskt uppdaterade blogg! Tyvärr förekommer även kommentarer där meddelaren tycks vara ur balans, kanske påverkad av för mycket jästa och destillerade drycker. Jag vet att j...

Minns ej nåt riktigt liknande. Konstant snuva, hostar, nyser. Bafucin. Det är elfte dagen nu.   Jag litar på att det går över av sig själv.   För en vecka sedan hade jag såna smärtor av att svälja, att jag åkte in akut klockan fyra på mor...

Så det kan bli. Stackars mänskligheten, ensam på sin planet här i universum, fanastiskt fixerad vid sin egen fortplantnings mekanismer.   Jag har nu äntligen gått igenom hela disken, När den har torkat ska jag kolla antalet objekt med tallrikar, ...

- Vilken lycka! Men tro inte USA går att rädda, USA är sedan länge förlorat.   - Myrorna ska upphöra i Stockholm, det är en verkligt sorglig nyhet. Birkastan som en gång för länge sedan var en trivsam och tilltalande stadsdel, tar ännu ett steg m...