Solsken. Ente ett moln på himlen förutom ågra stillla, smala cirrusstrimlor i söder.

Hämta toner hos utlänningarna på Norrbackagatan. Nummer från SMS samt pass.

Stor låda.

I lådan mindre låda med reklamtryck. Ingen tejp. Nu har jag lärt mig den listiga konstruktionen med en liten pappklaff som låser locket.

En stor plastbubbleinbackad blaffa. Plastbubblorna kan man smälla senare...   

Inne i den en svart plastbubbla som måste klippas upp med sax.

Därinne ligger tonern.

Ska jag nu lyckas montera den i min HP 5001?

Tack Lars-Gunnar som lärde mig använda toner i stället för bläck. Alltid redo, inga igenklibbade bläcksprutmunstycken längre, nackdel: endast gråskala, ingen färg. Det funkar dock bra i de allra flesta fall, speciellt när man ska ha ut ett större manus.

Först göra äggfrulle. Ägg, vitt bröd att rosta, smör, salt, kniv till äggkapning och smör, äggkopp, kaffe, socker, varmt vatten, mjölk.

Naturligtvis glömde jag värma vattnet, Satt där med treminutersäggen och kallnande brödskivor; när jag slutligen kunde bre dem var de sega och smöret smälte inte ordentligt.

Tack gudde för att det ändå funkade. Gudde är familjär slang för gud, och gud är omständigheterna, har jag äntligen lärt mig. Omständigheterna dvs gudde har ingen tanke bakom någonting, det bara är det totala skeendet.

Någon mening med det hela finns inte, annat än att mina perceptioner kan förnimma skönheten i tillvaron och om gud vill kanske till och med låta mig skapa något som någon kan uppskatta. Jag roar mig med att tacka omständigheterna det vill säga gud. Att skapa är ett mångfacetterat begrepp, det kan vara en tanke, ett skämt, ett stycke musik, en bild, en idé.

Skönt att ha kommit till insikt.   

Nu ska jag vidare i dagens skeende. Städa, sortera, slänga, köpa strumpor, fixa trumpeten som jag nu har börjat spela på.

Det finns numera åtminstone en brassinstrumenverkstad i Stockholm, hur kommer jag i kontakt med den? Stämbygeln har fastnat. Hur många gånger har man inte tvingats fixa sånt? Men det var på den tiden man kände gubbarna, som för övrigt fanns lite här och där i stan.

Tonern är installerad!   Provutskrift perfekt, nu är skrivarproblemet rimligtvis framflyttat ett par år - om jag inte skriver någon ny bok som måste skrivas ut...

Symaskinsmannen ringde, han bjössar på bakkåpan 150:- som jag förtvivlat letar efter. Han var väl angelägen om att få betalt. Jag förstår honom, nya alternativ för lågt pris kan man skicka på sopbacken direkt... Alltså plocka fram handskar (tungt, gör ont i händerna att bära med det smala handtaget) hämta pengar på bankomat, tacka gud för att känna chansen att fixa det hela, passera söta flickan i kassan och köpa filmjölk...

Otroligt! Tack gode gudars! Efter trixande och dragande, uppvärmande och pressande med handskar och rep, tvinnande med en trumstock samt milt bultande på mjuk plasthylsa lyckades jag få loss trumpetens stämbygel. Där sparade man några hundra eller mer. Sedan hade jag lite ormfett kvar som jag gned in, och nu kan man stämma ner till önskad nivå mjukt och fint. Aldrig mer låta trumpeter vila i sitt fodral i flera år!    . Nu gäller det bara att få upp ambisen. Har kört några chorus med "When You And I Were Young, Maggie" som ren bakgrundseffekt. Det funkar!   

// Thom