Resa till Västergötland

Var i lördags i Tuppekärr, Töreboda, med sina magnifika oxlar.

så här såg det ut för några år sedan:

Passerade Hajstorp och såg slussning på hemvägen.

Slussvakten verkade ny och osäker, gav ett intryck av viss ovana, det kanske rent av var hans första slussning. Fast knappast. Det var en lördag. Kanske han har jobbat en vecka?

For med tåg från Karlbergs station 08:40, borde varit ännu tidigare. Föreslog först 08.10 Hämtad i Södertälje klockan 09:31.

Tredubbel kycklingkletsandwich i en bensinstation,  smaken rätt god, men byggda på mörkt cancerframkallande surdegsbröd, och varför TRE stycken dubbla smörgåsar? Jag vill naturligtvis ha max EN enda trekantsmacka lagom för en enda person, men man tvingas köpa tre, förmodligen för att de inblandade företagen vill ha så stor omsättning som möjligt.

Alliansens destruktion

Det är det Rheinfeldsska ekonomistyret, som i sin gudskelov nu avtynande katastrofepok i Sveriges ekonomi, ännu spökar. Tillgång och efterfrågan, men kvalitet och smak alls inte. Ett välståndsamhälle bygger på skattemedel, det är en slags beklämmande naturlag att människor med högre inkomster klagar på skattetrycket, trots att de har det så bra som någon människa kan ha det på jorden. Så lyckas någon få tillräckligt med röster och vinna val. När jag var liten var de allra flesta svenskar arbetare. De flesta röstade på socialdemokraterna, enkelt och självklart. Jag hörde arbetarkompisar prata om Sverige som VI. Men dessa människor i regeringsställning sålde vårt, mitt land. Vård, skolor, apotek, kommunikation. Resultatet blev en svårreparerad katastrofsituation.

Tuppekärr stod kvar, var lite ovädrat, och en viss igenväxning gav ett något risigt intryck.  

Det var dock mindre än väntat. Tänk vad man skulle kunna göra av detta miljonställe med en mindre investering och uppsnyggning! Vedspisen måste naturligtvis fungera, det finns massor med ved färdighuggen sedan många år, nu kanske alltför torr, men om inte annat ger den staplade, delvis nerrasade veden ett högst dekorativt intryck av mänsklig aktivitet för länge sedan. Rensning av rökgångar och skorsten lär begränsa sig till trettio tusen kronor, att lämna det till en entusiastisk köpare vore ju att kasta en del pengar i sjön. Att Tuppekärr överhuvudtaget finns! En liten stuga byggd i nära nog ödemarken. Jag har bott där några gånger, och gått omkring i de risiga skogarna. Södra har klumpigt och hänsynslöst skövlat fram med ett hygge alldeles i närheten av gården.

De stora oxlarna tar slut, inget att göra något åt, det är de långsamma förändringarna i tiden som får gamla träd att vittra bort, grenar faller av, barken delvis täckt av många sorters vackra, ärevördiga mossor och lavor. Lilla gästhuset var nog mycket nära att få en knäck, när grenen blåste ner en vinter.

Akvarell av Kajsa Bergh

Inne i huset hänger en akvarell som Kajsa Bergh har målat, mycket skickligt och noggrant. Hon måste ha arbetat med den i flera dagar. Tänk ändå hur en bild stiger i värde jämfört med ett platt fotografi.

Att döma av en bild som jag tog av huset, kanske hon arbetade efter foto liksom Marcus Larsson och andra kända konstnärer gjorde redan på 1800-talet.

Det fanns en vacker Misatavla också, faktiskt flera stycken, med sina karaktäristiska blomstermotiv, den här signerad 1981

Dessa tavlor kommer helt säkert att stiga i värde en dag.

Prinsessbröllop i Stockholm

Samma dag , den  8 juni 2013, var det prinsessbröllop i Stockholm. Dagen därpå tittade jag på video från bröllopet uppe hos kompisen. Men sedan är det väl slut med sånt här i landet. Det finns en prins till, men han lär inte väcka någon större uppmärksamhet om han gifter sig. Nu var det en liten kortege, båtresa med SS Stockholm till Drottningholms slott. Och senare privatbankett i partytält med hemliga inslag.

Många trevliga intervjuer. Om hästar. Om ångbåtar. Om kungahus. Om tiaror och diadem, om livréer. Om kungafamiljer. Om Drottningholm. Om bröllopstårtor. Om brudbuketter genom århundraden, i år en liten vit av liljekonvalj, rosor och lite myrten.

Bada i slussen

Men åter till Hajstorp!

Vid dammen ovanför själva slussen ligger en mycket vacker bit av Sverige.

Jag fick höra att Mira en gång hoppat i från

Hajtorpslussen. Förbjudet, men mycket imponerande och spännande!

 
Jag och Mira, mitt trevliga barnbarn, som desssutom spelar blockflöjt, en annan intressant nyhet för mig.

Glöm inte vårt land

Sverige är ett land med gränser det kämpat sig till under många, hårda krig, under många år. Det ska vi vara klart tacksamma för. Landet ligger kvar. Är geografiskt sett jordens mest lättförsvarade land, men har numera inget försvar. Kolla i andanom, hur det ligger med en bergskedja i väster mot Norge och Östersjön åt det eviga ryska. Minsta konfliktstörning och spillrorna rasar. Vi blir ett flarn i stormen, om vi inte gör något åt den saken, vilket vi kan, om vi vill. Samma som alla gånger förut. Defateism, likgiltighet, lättja och öppet samhälle, det onda mot det goda, som alltid.