Steg av vid Thorax i god tid.

Men där var det närmast kaos.

Gubbar med röda flaggor i händerna indikerade att sprängningsarbeten var på gång.

Man fick gå en väldig omväg, över gatan, ned mot Solna, över gatan igen, in mot huvudbyggnaden, genom lång tunnel förbi gamla huvudentrén, runt hela huset, in på baksidan vid kaféet, nu var det inte så god tid längre.

Fram med frikort till den tålmodiga damen i kassan, vänta två minuter så kom glada Cissi och ledde mig till undersökningsrum.

Nästan samma fyiologiundersökning som sist på Stureplans fyslab.

Blodtrycksmätningar.

Så kom doktor Linn, en liten kines. Verkade seriös och duktig. Kunde inte veta om det var ett adoptivbarn, fast det är väl troligt.

Mycket klämmande och lyssnande och en mycket utförlig anamnes, endast obetydligt om det jag kom dit för.

Man kom att tänka på det otroligt löjliga i att alla amerikanska hollywoodläkare går omkring med ett stetoskop runt halsen. Gör dom det i verkligheten också? Syrrorna går omkring i små, sexiga, vita hättor. Här i Sverige tycks det räcka med namnskyltar. Tack och lov.

Hon fick ett internsamtal som tog en stund, flera gånger fick hon irriterat upplysa om att hon befann sig i en mottagningssituation.

Så skulle jag skickas till röntgentomografi. Igen. Kallelse kommer om någon vecka.

Sedan gick jag in i kafeterian där Elli och jag satt en gång för flera år sedan, vi pratade då om att hon kanske ville bli kirurg.

Kaffe och wienerbröd fanns inte, så det fick bli en ostmacka i stället, blää.

Sedan samma långa omväg hem, gick hela vägen, lagade korv stroganov med falukorv, lök, vitlök, paprika, tomatpuré, buljong och grädde.

Wilhelm ska få det på måndag, han har beställt.

Elli kom hem i natt från Åre. På lördag är det flickkörens stora avskedsföreställning med Bosse Johansson på Filadelfia. Ska bli trevligt.