Jag gick till graven för att kratsa rent.

Fantastisk mängd mossa och skräp i de infrästa bokstäverna och siffrorna.

Lade mig ner på marken och satte igång. Det var rätt hårt arbete, men efterhand fick jag fram tecknen något sånär. Mossan har verkligen bitit sig fast.

Hej, alla barnbarn, här finns mycket att göra om andan skulle falla på!

När man ligger där och kratsar med en smal mejsel, är det många tankar som passerar.

Till slut orkade jag inte längre,  blev alldeles stel och öm i händerna.

Men texten syns nu som avsett var.

Läs om Gustaf Berghs webb här!

Så resa sig.

Det gick nästan inte alls!

Jag orkar inte resa mig själv, det är fruktansvärt, musklerna bär inte. Till slut lyckades det , så pinsamt, så löjligt.

Jag tog några bilder och gick sedan därifrån.

Nästan framme vid Karolinska finner jag att mobiltelefonen inte ligger i högra skjortbröstfickan som den alltid brukar göra.

Jaha, den har väl fallit ur vid graven.

Vandrade tilbaka, puh, tröttare den här gången.

Men ingen  mobiltelefon vid graven.

Hur är det möjligt? Den KAN bara glida ur om jag böjer mig djupt eller lägger mig, i och för sig har det aldrig hänt förut, så jag utgår från att den är kvar hemma.

Promenerade åter till Karolinska. Köpte ett wienerbröd och tre dl mjölk i pressbyrån.

Satte mig i sjukhusentrén och åt. Stegräknaren ändrat sig 3520 steg, jag hade gått ungefär 3,5 kilometar alltså.

Mitt emot stod en vacker, ung kvinna med en alldeles ny bäbis i famnen. Hon såg ut som alla nyblivna mödrar, petade på den lilla sovande varelsen och såg milt lycklig ut.

Hon väntade uppenbarligen på sin karl, som kom i bil efter en stund.

Jag tog bussen, köpte mjölk och ett paket kokt smörgåsskinka i ICA Sankt Eriksplan.

Gick hem och letade efter mobilen.

Jag fann den inte.

Shit.

Va fan gör man?

Konstigt nog blev jag väldigt sorgsen över denna oväntade information. Jag har haft mobilen i över ett halvår, men nu är den borta.

Ringde några samtal, men inget svar.

En gåta. Vad har hänt?

  Så här ser gravstenen ut. Innan jag börja kratsandet var hela stenen täckt av mossa precis som det ser ut längst ner till vänster i bilden.

Pappa ligger på Haga norra kyrkogård i grav nummer 1335 Kvarter 19 A5, ifall någon vill dit och kratsa mer.

Usch vad jag är ledsen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Värk i magen. Barnmatsburk med smör o ett glas mjölk. Var tvungen att diska först, det var inte särkilt mycket, men måste göras ordentligt, jag fick till och med tillgripa tvålull. Barnmaten var pasta bolognese. Pasta, ett egendomligt ord som s...

Jag måste tacka för alla positiva kommentarer till mina inlägg i denna sporadiskt uppdaterade blogg! Tyvärr förekommer även kommentarer där meddelaren tycks vara ur balans, kanske påverkad av för mycket jästa och destillerade drycker. Jag vet att j...

Minns ej nåt riktigt liknande. Konstant snuva, hostar, nyser. Bafucin. Det är elfte dagen nu.   Jag litar på att det går över av sig själv.   För en vecka sedan hade jag såna smärtor av att svälja, att jag åkte in akut klockan fyra på mor...

Så det kan bli. Stackars mänskligheten, ensam på sin planet här i universum, fanastiskt fixerad vid sin egen fortplantnings mekanismer.   Jag har nu äntligen gått igenom hela disken, När den har torkat ska jag kolla antalet objekt med tallrikar, ...

- Vilken lycka! Men tro inte USA går att rädda, USA är sedan länge förlorat.   - Myrorna ska upphöra i Stockholm, det är en verkligt sorglig nyhet. Birkastan som en gång för länge sedan var en trivsam och tilltalande stadsdel, tar ännu ett steg m...