Gyllenbom! Bringing up father!

Seriefiguren skapades av George McManus redan före första världskriget, år 1913, otroligt! Hans humor och tecknarskicklighet måste vara bland de mest högt stående av alla serieskapare i hela världen. Han föddes i Sankt Louis, Missuori, USA av irländska föräldrar år 1884 och levde till 1954, dvs året efter det att jag fick min första trumpet.

Bara grundkonceptet är helt betagande i sin skenbart omöjliga sammansatthet.

En irländsk familj som tidigare varit mycket  fattig blir plötsligt mycket rik, vilket förstås medför hela rader av omöjliga sammanhang.

Det förekommer ingen förklaring till rikedomen, men den är uppenbarligen mycket stabil; snarare än en lättare förslösbar lotterivinst, är det väl något gediget arv efter en tidigare okänd anförvant.

Mannen Anders Petter Gyllenbom klär sig snyggt i svart kavajkostym, röd väst, blå slips, alltid med en god cigarr i munnen, och när han går ut på promenad, har han käpp och en glänsande cylinderhatt.

Man flyttar till en flott villa med generösa utrymmen, vackra möbler och förnämliga inventarier i form av stora urnor, utsmyckade lampor, gedigna mattor och mängder av tjänstefolk såsom betjänter, pigor, kökspersonal och allt som kan behövas.

Herr Gyllenbom saknar många av sina gamla vänner, och försöker hela tiden smyga sig till att återknyta kontakt med dem för att spela kort, dricka konjak och ha allmänt trevligt.

Serien heter i USA ”Bringing up father”, vilket där är allmänt känt (Can you confirm that, my US friends?).

Det så svenska Gyllenbom kamouflerar effektivt seriens grunduppbyggnad. Innan familjen blev rik benämns de på svenska enbart Bom.

För ovanlighetens skull är herr Gyllenbom förnöjsamt glad på väg hem från kontoret i förväntan på att få vila på den sköna soffan. De viktiga attributen är skor med damasker, glänsande cylinderhatt, cigarr, käpp, vit skjorta med manshettknappar, blå slips, röd väst och svart kavajkostym.

Prydnadsföremålen är mest staffage, men förekommer understundom i handlingen genom att dramatiskt gå i bitar genom någon mänsklig incident, som till exempel att halka på något som ligger på fel ställe.

     
Urna/blomvas, fantastiska lampor med konstfulla skärmar oftast lite på sidan eller i bakgrunden.

Hustrun Rosamunda skaffar sig omedelbart allt som behövs för att försöka komma in i den rätta, lämpliga societeten, vilket dock visar sig lättare sagt än gjort. Hon övar sig ständigt i att sjunga vackra romanser till sitt eget ackompagnemang på den dyrbara flygeln.

"Hur härligt det klingar", sjunger Rosamunda i en bild ur detta album från 1934.

Rosamunda ogillar Anders Petters tidigare umgänge, som hon numera anser sig stå betydligt över.  Anders Petter kommenterar detta faktum ibland, och framhåller att de visserligen är enkla människor, men definitivt ärligare. I förbigående begabbar han hennes struntförnäma attityder, och slänger med något av sin irritation över att hon klär sig som en 17-åring...

Familjens vackra bortskämda dotter Eulalia klär sig ståndsmässigt, omger sig med adekvata vänner, passande umgänge, och hyser en typiskt bristande respekt för sina föräldrar..

Dessutom figurerar dyrbara husdjur som då och då passerar i handlingen.

Jag fångades tidigt av några små figurer, som visar tecknarens komiska begåvning. Se till exempel den lilla knähunden som tittar fram (vad kan det vara för ras?), och den lustigt promenerande katten:

Längst ner i en och annan bildruta ser man ibland tecknarens omisskännliga signatur GeoMCManus som ser ut så här:

George McManus lät sig en gång fotograferas i Herr Gyllenboms utstyrsel, och det råder knappast något tvivel om att här föreligger en viss grad av självporträtterande likhet.

    
Som tecknare är han suverän med sina eleganta linjer, sin renhet och välgörande befrielse från skuggningar eller skrafferingar.

Familjens stora pekuniära rikedom manifesteras i Rosamundas många utstyrslar.

I varenda situation bär hon en ny klänning, uppenbarligen byter hon många gånger varje dag. Här några stycken olika klänningar i ett skeende som pågår endast någon dag:

Det ligger något storartat genialiskt i hela konceptet. Ingen kan hysa några elaka tankar mot dessa oförargliga varelser med sina rättframt mänskliga strävanden, som knappast kan skada någon. Det enda som skadas är ett och annat dyrbart prydnadsföremål eller någon urna...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Värk i magen. Barnmatsburk med smör o ett glas mjölk. Var tvungen att diska först, det var inte särkilt mycket, men måste göras ordentligt, jag fick till och med tillgripa tvålull. Barnmaten var pasta bolognese. Pasta, ett egendomligt ord som s...

Jag måste tacka för alla positiva kommentarer till mina inlägg i denna sporadiskt uppdaterade blogg! Tyvärr förekommer även kommentarer där meddelaren tycks vara ur balans, kanske påverkad av för mycket jästa och destillerade drycker. Jag vet att j...

Minns ej nåt riktigt liknande. Konstant snuva, hostar, nyser. Bafucin. Det är elfte dagen nu.   Jag litar på att det går över av sig själv.   För en vecka sedan hade jag såna smärtor av att svälja, att jag åkte in akut klockan fyra på mor...

Så det kan bli. Stackars mänskligheten, ensam på sin planet här i universum, fanastiskt fixerad vid sin egen fortplantnings mekanismer.   Jag har nu äntligen gått igenom hela disken, När den har torkat ska jag kolla antalet objekt med tallrikar, ...

- Vilken lycka! Men tro inte USA går att rädda, USA är sedan länge förlorat.   - Myrorna ska upphöra i Stockholm, det är en verkligt sorglig nyhet. Birkastan som en gång för länge sedan var en trivsam och tilltalande stadsdel, tar ännu ett steg m...