Jag har låtit göra en ytterst noggrann sammanfattning av läget.

Resultaten har strömmat in successivt under de senaste tio åren, och jag måste säga att resultatet är inte särskilt lugnande eller betryggande.

Jag har sett till att  inget lämnats åt slumpen, så jag kan med högsta grad av sannolikhet konstatera, att vi har situationen fullkomligt klar.

Förenklat uttryckt kan jag säga att saken kan sammanfattas i bra eller dåligt. Mycket populärt hos människor är att uttrycka det hela som gott eller ont.

Bra/dåligt, gott/ont, rätt/fel.

Det har inte det minsta att göra med sant eller falskt, vilket så många gärna vill ha det till. Inte heller är det kopplat till vackert/fult, stort/litet, mjukt/hårt, runt/kantigt eller höger/vänster.

Jag var inne och tittade i en kyrka häromdagen. Hedvig Eleonoras kyrka på Östermalm i Stockholm.

I taket, mitt uppe i taket, hade man avbildat ett öga, ett människoöga.

Taket renoverades redan på 1940-talet, och man hävdade att det var en avbildning av ”Guds öga”. Det allseende ögat, som håller koll på allt och alla. Man kommer inte undan, hur man än tänker eller rör sig.

Jag brydde mig inte särskilt, tyckte bara det var lite enfaldigt. Tänk att de inte kunde låta bli i alla fall. Alltid den där triangeln, treenigheten.

Illuminati.

Det har blivit populärt till tatueringar, denna den totala modekorrekturen.

Så länge vi inget vet, får det vara. Men att intet veta kan vara en förskräcklig inställning det också.

För närvarande ingår hela bilden i den stora kadensen. De är snarare att betrakta som en obegränsat vacker musikslinga, som börjar närma sig ett slut, alltså något mera komplext än en traditionell kadens.

En musikslinga med ackord, som föralldel kan sägas vara kadentiska.

Den klingar inne i mitt huvud, och jag vet vad det är, men vet inte riktigt hur jag ska lösa ut det.

Till den dagen får jag nöja mig med övertygelsen om denna den största tänkbara skönheten.

Det mest förbryllande är dock, att jag är så helt osäker på ursprunget. Har jag skrivit det själv, eller har jag hört den någonstans någon gång för mycket länge sedan? Redan i den osäkerheten ligger en stor skönhet. Jag har försökt spela på olika instrument, men kan inte riktigt tolka det, som jag hör det inom mej.

 

Jenno

9 juli 2013 00:33

imponerande intelligent kommentar, vem är du egentligen?

 

Parsifal

14 juli 2013 19:36

Jag är inte osäker på framtiden. Den är förlorad.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Värk i magen. Barnmatsburk med smör o ett glas mjölk. Var tvungen att diska först, det var inte särkilt mycket, men måste göras ordentligt, jag fick till och med tillgripa tvålull. Barnmaten var pasta bolognese. Pasta, ett egendomligt ord som s...

Jag måste tacka för alla positiva kommentarer till mina inlägg i denna sporadiskt uppdaterade blogg! Tyvärr förekommer även kommentarer där meddelaren tycks vara ur balans, kanske påverkad av för mycket jästa och destillerade drycker. Jag vet att j...

Minns ej nåt riktigt liknande. Konstant snuva, hostar, nyser. Bafucin. Det är elfte dagen nu.   Jag litar på att det går över av sig själv.   För en vecka sedan hade jag såna smärtor av att svälja, att jag åkte in akut klockan fyra på mor...

Så det kan bli. Stackars mänskligheten, ensam på sin planet här i universum, fanastiskt fixerad vid sin egen fortplantnings mekanismer.   Jag har nu äntligen gått igenom hela disken, När den har torkat ska jag kolla antalet objekt med tallrikar, ...

- Vilken lycka! Men tro inte USA går att rädda, USA är sedan länge förlorat.   - Myrorna ska upphöra i Stockholm, det är en verkligt sorglig nyhet. Birkastan som en gång för länge sedan var en trivsam och tilltalande stadsdel, tar ännu ett steg m...