Vid den stora genomgången av dokument kan man till att börja med konstatera, att när man väl har börjat, är halva jobbet gjort.

Dimidium facti est coepisse. Ausonius (310 - 393) har några tänkvärda tillägg också, men andemeningen finns ju här.

Då har man passerad prokrastineringen och ser en form.

När man ser formen, gäller det att inte fördjupa sig i detaljer med detsamma. Om du vet att bunten alfa på ett eller annat sätt inringar skattetekniska element, ska du vänta med detaljerna, förutsatt att inte just det skattetekniska är det som dagens arbete strävar till. Eller har bäring till som har blivit så modernt att yttra i affärsvärlden. Eller styr mot.

För min del hade jag bäring mot att finna dagboksanteckningar från senaste året, så jag går in i den bunten i stället, när den stora, övergripande uppdelningen är klar.

Hela tiden är jag medveten om Arnes kommentar om ipoder och Facebook: ”Någon ipod har jag inte. Jag är inte säker på vad jag skulle ha den till.”

Och så är det förstås!

Om man inte är sekreterare till en regeringschef, är ipoden rena barnkammaren, vem behöver prata i telefon på tunnelbana och buss? Vem behöver ha kurs till oviktiga, dilletantiska  faktakunskaper?

Bättre är det att lära sig något ordentligt, så kanske man uppnår något i förlängningen!

Livet är så vackert, därför är det roligt också.