ICA Sankt Eriksplan...

En gång fanns det en nidblogg (det oresonliga hatet...) om denna i och för sig kontroversiella butik, men nyss hände mig något, som eliminerade det mesta av aversionerna mot stället.

Nåja, så märkvärdigt var det kanske inte, men tillräckligt.

Jag gick runt i den alltför trånga butiken, att möta någon i gångarna är nästan omöjligt, här gäller att flyta med strömmen. Men man måste ju stanna då och då och granska varor.

Det är ett irritationsmoment, det kommer man inte ifrån.

Efter några varv kom jag på att jag ville ha pepparkakor, ett biträde fanns i närheten, och jag frågade utan förhoppningar om ett gott utfall.

Men det funkade jättebra!

Hon avbröt genast det hon höll på med, rundade några gångar och vrår, jag efter, och så hamnade vi på rätt ställe. Längst ner. Hon undrade om jag ville ha ICA, gärna sa jag, det brukar funka helt OK, hon plockade fram ett lagom litet paket och jag bestämde mig omedelbart. Tack!

Så lite behövdes det för att man nu ske se med en viss positiv attityd till ICA Sankt Eriksplan.

Minnet av denna service kommer att sitta kvar länge.

Heja ICA Sankt Eriksplan!