Gör mig en fantastiskt stor tjänst genom att ladda ner mitt program SCALAMUSICA för Windows, snälla!

Klicka bara på länken

http://www.birkastaff.eu/Music_Scales/f_download.htm

då kommer bilden:

Av denna bild gramgår att du kan ladda ner ett demo av scamu.zip - lexikon över skalor. Den lilla animerade figuren visar grafiskt skillnaden mellan två välkända skalor, den Lydiska och den Mixolydiska. Den lilla cirkeln är ett halvtonsteg, den större cirkeln är ett heltonsteg. Där finns också en länk som leder till SCALAMUSICA webbsida.

.

SCALAMUSICA är ett program som hanterar mitt system för skalor, så du är troligen inte speciellt  intresserad, men det har en smal målgrupp i hela världen, i Europa, Asien, Sydamerika och USA.

Det handlar om en metod att slå upp och spela en viss skala med utgångspunkt från givna rader av intervaller eller toner.

Här en bild av programmet när det spelar den enligt Dan Hearle beskrivna skalan "överstigande skala". Spelmarkören befinner sig just på tonen giss, och spelhastigheten är 63 bpm, vilket alltså är lite snappare än en ton i sekunden.

Jag kom på idén till detta program under en föreläsning i musikteori om skalor på Musikhögskolan i Stockholm, när läraren  efter en lång stunds tänkande, och ingen annan heller kunde lista ut vilken skala som av misstag skrivits på tavlan.

Många musiker och framstående teoretiker använder programmet, och jag har fått många positiva omdömen och trevliga kommentarer typ ”you guys certainly have done your lesson to come up with something like this”

Nu händer det att moderna virusprogram, som inte känner programskrivaren, dvs jag, Thom Bergh, misstänkliggör denna fina programvara, eftersom det är just ett kvalificerat program, dvs datakod som syftar till att göra något med datorn.

Så beter sig exempelvis Google, genom att meddela

vilket vi självklart upplever som mycket både oförskämt och kränkande. Det är dessutom helt utan förankring i verkligheten. SCALAMUSICA är inte bara virusfritt, utan numera också fritt från alla buggar.

Genom att ladda ner det zippade  programmet (SCAMU.ZIP) hjälper du mej, genom att marknaden så att säga gör det känt. Jag avser skriva om det i Wikipedia också, men det är inte enkelt att komma in i denna värld numera, de stora programskaparna använder licenser som kostar mycket pengar.

Det tar dig bara några sekunder, och kostar ingenting.

Programmet kan bara användas i Windows, men nerladdningen kan du göra i vilket system som helst.

När programmet är nerladdat på din dator, kan du ju bara ta bort det, det tar mycket liten plats på din dator.

Med glada hälsningar från mig, dvs

//Thom Bergh

Gör mig en jättetjänst genom att ladda ner mitt program SCALAMUSICA för Windows, snälla!

Klicka länken

http://www.birkastaff.eu/Music_Scales/f_download.htm

SCALAMUSICA är ett program som hanterar mitt system för skalor, så du är troligen inte särskilt intresserad, det har en liten, smal målgrupp, dock i hela världen, Europa, Asien, Sydamerika, USA.

Det rör sig om en metod att slå upp en viss skala med utgångspunkt från givna toner.

 
Här en bild på programmet SCALAMUSICA i ett demo som demonstrerar användningen av ett litet tangenbord också (sds = scalamusica dictionary system, dvs mitt system för skalor).

Jag fick idén på en föreläsning, när jag gick på Musikhögskolan i Stockholm, och läraren inte kunde lista ut vilken skala han av misstag skrivit på svarta tavlan.

Många kompositörer och namnkunniga musiker och musikteoretiker använder programmet, och jag har fått många positiva omdömen och vänliga kommentarer.

Nu har det inträffat att moderna virusprogram, som inte känner mig, naturligtvis misstror denna fina programvara, eftersom det är just ett kvalificerat program, dvs datakod som syftar till att göra något med datorn, i det här fallet analysera och spela en skala.

Så reagerar till exempel Google, genom att meddela

vilket jag förstås upplever som förskräckligt både oförskämt och kränkande. Det är dessutom helt felaktigt.

Det tycks som om det just är själva nerladdningen som är problemet, det är ju ett litet specialprogram som är skriven i avancerad kod, som numera sällan används i moderna högnivåprogram.

Genom att ladda ner det zippade  programmet (SCAMU.ZIP) hjälper du mej, genom att i marknaden så att säga gör det känt. Jag ämnar skriva något om det i Wikipedia, men det är inte problemfritt att komma in i denna värld numera, de stora programskaparna använder licenser för enorma kostnader.

Det kostar dig bara några sekunder, och förstås att du vet hur man klickar på en länk…   

När programmet är nerladdat på din dator, kan du ju bara ta bort det, det tar för övrigt mycket liten plats på din dator.

Givetvis är det viktigast att så många IP-nummer som möjligt kommer till användning, men även flera nerladdningar på samma dator bör vara av  betydelse

Med vänliga hälsningar från mig, i.e. creator of SCALAMUSICA

//Thom Bergh

Google terror i den lille mannens hopplösa kamp…

Hjälp mig mot övermakten!

För några år sedan skrev jag ett uppskattat program för Windows, som hanterade mitt system av skalor.

Jag döpte det till SCALAMUSICA för att slippa använda det engelska SCALES som ju betyder stegar tillika.

Skalor inom musiken heter music scales på engelska.

Nu har det inträffat, att om någon Googleanvändare vill ladda ner programmet på den här sidan

http://www.birkastaff.eu/default.asp

(Klicka på ”DOWNLOAD SOFTWARE FREE” eller klicka direkt på länken http://www.birkastaff.eu/Music_Scales/f_download.htm ) Filen du laddar ner är en ZIP-fil med namnet SCAMU.ZIP, som alltså är en tätpackad fil, som endast innehåller programmet och några tillhörande datafiler. Garanterat virusfritt!

får man det felaktiga, oförskämda och kränkande meddelandet att programvaran kan vara skadlig.

Programmet är ett seriöst musikteoretiskt arbete, som jag började med redan på min tid på musikhögskolan i Stockholm, och har under åren fått många användare över hela jorden.

Man kan slå upp och spela alla existerande skalor, antingen från toner (c d g a h c), trivialnamn (dorisk, harmonisk moll, jonisk) eller intervallrader enligt en enkel kod.

Här ett exempel på hur programmet ser ut, när man kör en demonstration av hur man arbetar med intervallrader. Vi spelar här den japanska skalan _Banshiki-Cho

Naturligtvis har jag försökt skriva till Google, men som ni förstår är det en i princip hopplös åtgärd, man får endast en lång lista på olika standarsvar man ska fylla i, man får ingen kontakt alls.

Du gör mig en jättestor tjänst om du laddar ner programmet! Det kostar ingenting, det är fullständigt totalt ofarligt och tar bara några sekunder. När du har laddat ner det, ska du bara spara det, men sedan ta bort det med detsamma om du inte vill använda det.

Det är garanterat ofarligt, vad är det för tid vi lever i där man tydligen utgår ifrån att all verksamhet ska gå ut på att sabotera och förstöra i anonymitetens namn?

Naturligtvis ska jag jobba vidare på det här, men under tiden försöker jag via Facebook be alla mina vänner och alla andra också förresten om denna lilla hjälp.

Kanske kan jag därmed bli tillräckligt identifierad hos Google, så att jag uppnår någon form av dialog eller stöd.

Problemet uppstår givetvis endast när du använder Google som operativsystem, vilket har den egenheten att det installerar sig själv utan att man ber om det.

Med vänliga hälsningar

//Thom Bergh

 Här står jag i Hajstorp vid Göta kanal, och äter glass en solig sommardag.

Google terror, den lilla människans hopplösa kamp…

Hjälp!

För några år sedan skrev jag ett program för Windows, som hanterade mitt system av skalor.

Jag döpte det till SCALAMUSICA för att slippa använda det engelska SCALES som ju betyder stegar tillika.

Skalor inom musiken heter music scales på engelska.

Nu har det inträffat, att om någon Googleanvändare vill ladda ner programmet på den här sidan

http://www.birkastaff.eu/default.asp

(Klicka på ”DOWNLOAD SOFTWARE FREE” eller klicka direkt på länken http://www.birkastaff.eu/Music_Scales/f_download.htm )

får man det felaktiga, oförskämda och kränkande meddelandet att programvaran kan vara skadlig.

vad skulle du själv tycka om något du skapat eller tycker om, plötsligt utan anledning anklagas för att vara skadligt?

Programmet är ett musikteoretiskt arbete som jag började med redan på min tid på musikhögskolan i Stockholm, och har under åren fått många användare över hela jorden.

Man kan slå upp och spela alla existerande skalor, antingen från toner (c d g a h c), trivialnamn (dorisk, harmonisk moll, hindu) eller intervallrader.

Här ett exempel på hur programmet ser ut, när man kör en demonstration:

Naturligtvis har jag skrivit till Google, men som ni förstår är det en i princip hopplös åtgärd.

Du gör mig en stor tjänst om du laddar ner programmet! Det kostar ingenting och det är fullständigt, totalt ofarligt.

Du behöver inte göra något annat, men om du vill, kan du förstås installera och starta programmet. Detta gäller endast användare av Windows.

Det är garanterat ofarligt, jag skulle aldrig drömma om att försöka sabotera eller skada något, inte heller är jag ute after information av något slag som Google så sjukt hävdar.

Naturligtvis ska jag arbeta vidare på det här, men under tiden nyttjar jag härmed Facebook och ber alla mina vänner och alla andra också om denna lilla hjälp.

Kanske kan jag därmed bli tillräckligt känd hos Google, för att uppnå någon form av dialog eller stöd.

Med vänligaste hälsningar

//Thom Bergh

Bilden tagen av Calle för några år sedan på Solliden, när vi var och lyssnade på Kårsdraget en Valborg.

Några övriga uppsatser och bloggsidor av Thom Bergh

Affishsida med äldre länkar

Geografi, Vik, en vacker plats i Roslagen

Matlagning, Recept och mat

Kristallkrona, renovering

Medicin, iglar, igeldammar och Igeldammsgatan

Musik, patos i 1900-talet

Musik, skalor och systematik av musikskalor

Personer, Jenny Lind

Segling, sjöscout med Niagara

Teknik, Att gjuta stearinljus

Projektet *******

När jag kommer in i hallen i mörka vintern är det dystert. Jag börjar med att tända en lampa, kan man göra detta automatiskt?

Jag fann något i en katalog som hette rörelsevakt, med tillhörande mottagare, en sådan åstundar jag!

For jag så ner till Clas i Sjön ("Clas Olsson i Insjön" löd det ursprungliga och välbekanta firmanamnet) och inhandlade önskad objekt, det var inte gratis, men inte heller så vansinnigt lyxans dyrt.

Hem o mönstrade bruksanvisning, ovanligt virrigt. En bruksanvisning SKA inledas av en figur, med alla delarna tydligt namngivna, kom ihåg det till en annan gång! Här infördes begreppen ramenhet, sökare, basenhet, huvuddel, huvudenhet, brytare, deaktivering, kod, DEL, SET, programmering, programmeringsknapp, programmeringsbrytare, kod, sökavstånd i en svåröverblickbar röra. Jag kanske skapar en privat bruksanvisning, vem vet vad man behöver om några år, när man ska modifiera installationen?

Prylen heter Rörelsevakt (IR-detektor), på engelska PIR Sensor (movement detector), trådlös sändare för inomhusbruk. Den arbetar med frekvensen 433,92 MHz och  tillverkas av det svenska företaget Nexa på http://www.nexa.se/

Monterade färska AAA batterier, tog fram lampa, mottagaren in i ett vägguttag, en grön lysdiod tändes OK, men sedan?

Skulle man så trycka på av/på knappen, men nej, någon sådan fanns inte varken på någon bild eller på ifrågavarande objekt.

Jag testade lysdioden, kunde den vara en knapp tillika?

Nej, inte vad jag kunde utröna, varför jag begav mig ner till Clas i Sjön på lördagsmorgonen, trött, matt, håglös. Undrar hur alla mina nära och kära har det, känner mig ensam.

Fann att jag glömt bruksanvisningen, när jag redan satt på tunnelbanan, ännu med föga resenärer. Steg av vid Rådmansgatan, tog vändande tåg, med jämnmod, bara att acceptera, detta blev en lång vänderesa, ingen bra inledning. Vänderesor ett dåligt omen redan på de gamla segelfartygens tid, samtidigt som man ju vet att omstarten onekligen kan medföra vissa fördelar, när man kompletterar med något man glömt.

Så småningom nere hos Claes, där intelligent tjej tog emot min förfrågan, jag var troligen den första klagaren för dagen.

Vi testade, hon erinrade sig att lysdioden faktiskt var en av/påknapp, jag satte i batterierna och kopplade från DEL till PROG, och lysdioden började blinka som tecken på att mottagaren var aktiverad.

När man trycker på lysdiodknappen på mottagaren, börjar den att blinka, för att indikera att den väntar på en signal, när man sedan kopplar om från DEL till SET på sändaren, slutar blinkandet, och eventuellt inkopplad lampa blinkar dessutom tydligt två gångar för att indikera att det hela är aktiverat och igång.

Hurra.

Firade med fika o wienerbröd på det ännu nästan helt tomma Sergelkaféet.

Men wienerbrödet var stenhårt, jag kunde inte äta det, tog mod, och gick rätt på till kassan före all pågående verksamhet, räckte fram fatet med wienerbröd med några vänliga men beklagande ord till den söta, blonda lilla flickan, som faktiskt omedelbart hämtade ett nytt. All inneboende aversion rann av, och jag började om, wienerbrödet var väl inte världens läckraste men dög som tröst.

Hem igen. Sexton grader kallt, Stockholm har fått vinter, men ingen ny snö på ett tag. Gatorna är acceptabelt rensade, så jag använde vanliga skor. I går när jag var nere och inhandlade vakten, hade jag vinterskor med halkskydd, så jag kunde bokstavligen åka kana nerför de idiotiskt sluttande blankpolerade stenplattorna ner till Sergelplattan. Jag kunde dock hålla mig stående, men det var nätt och jämnt.

Jag tog en bild på de enda två återstående husen, sedan dom demolerade det gamla Stockholm, vilket jag aldrig kan förlåta.

Allt annat runtom dessa enda kvarblivna hus är demolerat och uppbyggt med den mest avskyvärda och skamligt oestetiska arkitektur.

Jag verkligen hatar de som gjorde det, mitt tips och min önskan är att man river ner hela city igen och bygger upp det, som det en gång var, liksom man gjorde med Hamburg, Dresden och andra orättfärdigt krigsdemolerade städer i Tyskland. Återigen, undrar man vad i helvete amerikanarna gjorde i Tyskland under andra världskriget, den fruktansvärda raseringen var helt och hållet krigsgalningen Winston Churchills fel, det var han som lockade/lurade in USA i kriget, men Hitler gjorde en enorm blunder, när han förklarade USA krig emedelbart efter Pearl Harbour. Men så sakta kommer väl detta med tiden att omvärderas, omtolkas, och redas ut som allt annat i världshistorien. De mortuis nil nisi bene… Ja, Stockholm var en så vacker och minnesrik stad, några hus var från 1600-talet eller äldre, med allt vad det innebar av vänlighet och mänsklighet. Före motorer, bensin, elektricitet och hysteriskt buller. Ljud av hästars gnägg, och hovars klapprande är älskliga ljud. Några rivningar beslöts med bara någon enstaka rösts majoritet i det "demokratiska" sosseväldet på den tiden.

Apropå gamla tider. Jag såg en helknäpp föredragare som  tramsade om evolution, och gjorde en högst stupid liknelse med fotografier av barn, far, farfar, farfars far och så vidare. Han lade ihop 185.000, eller kanske var det 185.000.000 kort (medgav det godtyckliga), och konstaterade en väldig hög. Så otroligt dumt. Vad menade han? Framför allt glömde han bort alla tusentals delningar, att vi alla som lever idag har en gemensam urpartikel innebär på intet sätt att vi har med varandra att göra, utom som fiender i kampen för tillvaron.

Testade så utrustningen. Jodå, det fungerade, vilken grej! Kanon! Nu sitter vakten uppe på en hylla i hallen fäst med en bit dubbelhäftande tejp, också det en uppfinning man tackar för.

Fungerar! *******

Minsta rörelse tänder lampa vid hallbordet, och lyser i fem sekunder, jag kan ändra det till en, två eller tio minuter om jag vill. En minut verkar lagom.

Intressant uppfinning! Man kan nu grunna på om det finns några fler applikationer utan att gå till överdrift. Fast jag blir ännu efter tjugo år sur på de nya grannarna på Vik, som förstörde sommarnatten med sina rörelsevakter och dess onödiga belysning som dessutom LÄT när det blinkade. Klumpigt och obehagligt, i flera år gick man i onda tankar på att förstöra apparaturen ifråga. En period hade dessutom fastighetsskötare här i stan en idé om att lampan på gården skulle starta med ett hysteriskt blinkande, så snart någon kom i närheten, men det togs tack och lov bort efter klagomål.

I kväll Midsumer Murder i TV 8, liksom även i morgon, märkligt nog, det blir en trevlig och befriad stund uppe hos kompisen, Weeee!

Att analysera en människas inre är både omöjligt och barnsligt enkelt.

Det gäller bara ett få dem att yttra sig på ett sätt som gör att situationen flyter fram.

Ordet knep kommer in i bilden från ena hållet, samtidigt som man inte ska vara omedveten om att knep, förutom att vara ett praktiskt substantiv, också är imperfektum av verbet knipa i dess två betydelser.

- Vilka två betydelser?

- Knipa i betydelsen gripa tag i något, eller i betydelsen krysta.

- Jag är inte säker där, riktigt...

Så när man Googlar på knep, kan man finna både det ena som det andra. Både något om ett trick, men även något om det faktum att någon snodde något mitt framför näsan på en.

- Du som är samtalsterapeut, och tar betalt för det, vilka knep använder du för att  få tiden att gå  ända  tills klockan talar om att tiden är ute?

- Nja, jag använder inga speciella knep, jag bara nyttjar det jag kan, och låter det gå i par med min erkänt omtyckta, snabba associationsteknik.

- Du har alltså en speciell begåvning, som gör dej till en duktig samtalspartner?

- Det har jag inte sagt, jag är bara ute efter att tjäna pengar, vi terapeuter är ju mycket duktiga på att ta bra betalt, som bekant.

- Hur kom du in på det? Jag, för min del vet inte alls hur man ska tjäna pengar, trots att jag använder all min vakna tid åt att jobba hårt på det. Förresten resten av tiden också, drömtiden alltså.

- Tiden är slut. Det var inte du som skulle ställa frågor, du försöker lura mej och det tål jag bara inte det är ohederligt och drumligt.

- Drumligt? Jag försökte bara vara snäll som vanligt…

- Ja, ja, det får vara…

Nu gällde det ju egentligen det här med salige Olle Adolphsson, han var jäkligt duktig, och jag har alltid undrat var han lärde sig om all musik, han gick ju aldrig någon speciell utbildning så vitt jag vet. Om man inte räknar musikteorin på Stockholms universitet.

Jag ville veta om den vackra ”Nu har jag fått den jag vill ha” som glider över i en sorglig begrundan över att allt tar slut och den vänliga slutklämmen ”Hon är det vackraste jag vet”.

Den kom på LP-skivan ”Vad tänker jag på” år 1967, när han var 35 år.

Tackar.

Det är så sanslöst mycket. Att greppa allt som väntar på sin upplösning verkar nära nog omöjligt.

Först och främst är det katastrofen med Windows 7. Ingenting ångrar jag så mycket, som att jag installerade det. Jag trodde det skulle medföra lättnader och bättre system, men har enbart medfört en stor jävla röra.

Jag vet helt enkelt inte hur jag ska kunna bemästra det.

Det skapas mappar och genvägar i ett enda trassligt till synes oupplösligt kattnystan. (Kattnystan är ett garnnystan som små, elaka katter har tillåtits göra obrukbara i sin omätbara gullighet)

Någonstans finns väl alla data och sedimentära spår av det som en gång var, jag måste försöka ägna mycken tid åt att komplettera och flytta, men den största nackdelen är, att när nya filer skapas, får de också nya tidstämplar, och försvinner in i anonymitetens dunkel. I över femtio år har en högt över allting skimrande ledstjärna för mig på alla mina arbetsplatser varit dokumentens okränkbara tidstämpel, och den kan inte rubbas. Ska inte kunna rubbas. Får inte rubbas.

Men systemet gör det.

Det verkar som om systemet själv bestämmer var filerna ska finnas. Just detta att inte helt ha kontroll gör ju att man förlorar fattningen, tappar taget och anar materialet segla ner i det diffusa oåtkomliga djupet.

Gång på gång intalar jag mig själv att jag ska fixa det, vem vill någonsin att allt man arbetat med i så många år ska försvinna, så att man inte ens själv kan få tag i det?

Ska man ha någon kontakt med yttervärlden, måsta man ju veta var saker finns, det var ju en fördel med Internet när det dök upp på sin tid.

Här ska dock finnas en länk till det tidigare nämnda dokumentet från 1984, där jag beskriver julsakerna på Styrmansgatan. Om jag finner det, är det en seger, men samtidigt oroar jag mig för en stor faktura från internetoperatören, har de verkligen ökat kostnaderna så mycket? En faktura på över sexhundra kronor för ett år är ju fullkomligt orimlig, kan jag finna något alternativ? Bara att finna fakturan från förra året känns jobbigt. Förr tog man fram en pärm och hittade det på tio sekunder, nu kan man få sitta i timmar, få migrän, och ändå emellanåt försöka anteckna så gott det går, för att slutligen finna att banken inte längre har önskade data i sin isolerade databas.   

Julsakerbeskrivningen. Ja, där fanns den, va bra! Jag hänvisar till förra bloggsidan.

Och nu till dagens terapi

-Vill du veta hur jag gör, käre Thom?

-Ja, gärna.

-Vill du att jag ska visa dej?

-Ja, hemskt gärna.

-Ska jag ta det från början?

-Ja, eller, gör som du vill!

-Ja, då sätter vi väl igång då, vad tycker du om det?

-Ja, börja bara, jag är beredd.

-Hur hade du det som liten, var det för jävligt?

-Nej, inte speciellt, vad jag minns.

-Jo, men några obehagligheter minns du väl?

-Menar du något speciellt?

-Nej, bara om någon var dum mot dej, retade dej  eller så.

-Inte vad jag minns.

-Jomen någon obehaglighet var du väl med om, det är helt normalt, var inte rädd  för att berätta för mej, det är det jag är till för.

- Jag hade tandvärk...

- Nåja, det var inte det jag menade. Förresten är tiden ute nu kommer jag just på, och jag tvivlar på att du är rätt person att gå i samtalsterapi hos en erfaren samtalsterapeut som jag. Jag har inte min tid till vilket pris som helst, och jag tycker du ska överväga att fundera själv på hur du vill ha det i framtiden.