Detta är faktiskt midsommarafton trots att den ljusaste natten var den tjugoförsta.

Detta blir en väldigt lonely midsommar i dyster ensamhet.   

Elocon och Hirudoid. Låter som blodiglarna. Inte verkar det hjälpa.

Tyvärr är det väl så att midsommar sällan blivit något stort i mitt liv. I ungdomen blev det väl en del torftiga tältande utan resurser med mer eller mindre bekanta kompisar. Det var väl mest att man var trött och fick sova för lite.

1987 var det livigt spel på Gräskö, men året därpå mest trött.
1991 ensam i stan,
1992 Gammal Dansk i Västra Fallet,
1995 också ensam, sedan var det några år på Skansen med den turistiska, kommersiella yran.
1998 ensam i tomma staden. Jag skulle ner till Birkahallen och handla, men dom hade just stängt klockan tre, jag såg Emma med familj dra iväg på avstånd på de tomma gatorna, dom hade väl upptäckt det samma.

1999 var trevllg, då umgicks jag med Ola som kom  hit på sill och nubbe, sedan tog vi oss till Engelen i Gamla stan och var där hela kvällen.
2004 ensam.

Nyss fick jag veta att Kajsa med familj ska vara i Kungshagen. Jaha.

Dom andra far till Åbyggeby, snyft. Men midsommaren går över.

Jag har som vanligt tagit fram den gamla midsommarstången från Vik, Det får bli det hela. Måste tvätta också.
 

Jag har suttit och skrivit i Åkerblomsbloggen och letat bilder att skanna in. Det tar tid, för nästan alla bilder måste åtgärdas, beskäras, förstoras, roteras, färgjusteras, kontrast- och ljusjusteras.

Ja, bildletningen är tidskrävande, man vill ju gärna ha bilder från olika tidpunkter i livet för de olika personerna som nu alla är borta, unga, mitt i och ålderdomen.

Nu känns det extra ensamt, sömnigt och snyt i näsan. Nu går jag och lägger mej. Puss alla ära...

När jag sparar detta inlägg kommer det upp i Facebook också, men vilka läser det?