Organismer dör. Förändringar sker.

Det gäller att vara snäll, så att ingen blir gnällig.

Eller, jag menar, det är inte bra, om någon blir gnällig, för då beror det kanske på något, som någon gjort för att få någon gnällig, och det kan ju vara onödigt.

Ja, jag skriver ”ju”, för att jag förstår, eller rättare sagt tror, att ni förstår vad jag menar, när jag lämnar ett sådant omdöme, jag menar alls inte att verka som en bättre vetande tölp som tränger mig på, även om jag känner mig som en.

Hajar ni? Bra!

Jag tryckte på knappen som gör att lampan tänds, och den tändes.

Men det var något som inte stämde.

Lampan började blinka. Snart började den flimra, och så slocknade den.

I år efter år har den börjat lysa när jag har tryckt på den där knappen.

Nu måste jag ta ställning, tänka ut ett alternativ och så småningom kanske fatta ett beslut.

En förändring har inträffat som ligger utanför min kontroll.

Det är obehagligt.

Det är irriterande.

Livet har tagit en ny vändning, och tusen handlingar följer, som jag inte hade väntat mig.

De gamla lamporna är förbjudna, de gamla som var så billiga.

Nu får man bara använda de dyra.

Har jag råd med det?

Eller ska jag bara vänja mig vid mörkret?

Det är så lätt att överdriva sina uppfattningar.

Illusioner bryts.

Jag måste vänja mig.