Where are we?

Tio små motorbåtar i ett motorbåtsällskap for ut på havet.

I en vik togs en bild en stilla sommareftermiddag.

Några steg i land och  gjorde små utforskningar.

Var kan detta vara? Är det någon som vet?

På baksidan av bilden har Margit skrivit ”En sagoö 1932”.

Jag vet att man med Johns båt for en hel del dessa somrar i slutat av 1920-talet och i början av 1930-talet.

Man besökte Svenska högarna och Norrpada skärgård.

Var det bättre förr?

Innan man kan besvara en sådan fråga, måste man definiera begreppet tid.

Jag har kommit på, att tid helt enkelt är ett neutralt mått för att ange relativ rörelse.

I våra tider använde man länge vårt solsystems planetrörelser som tidsreferens.

Numera har man, såvitt jag vet,  förfinat det, och går på död räkning med referens till molekylära-atomära rörelser.

Nu vet jag alltså inte var denna skärgårdsvik kan ligga, är det någon som har ett förslag? Det kan således vara någonstans mellan Norrpada och längre in.

Vattnet i viken är lugnt, och det är säkert varmt, denna ovanligt varma sommar.

Det var sommarolympiad i Los Angeles med inte mindre än nio Svenska guldmedaljer.

Ännu var de snett placerade små baskrarna på kvinnorna mycket populära som på bilden här med norska Tutta Rolf, och rundradion sände program på 231 meters mellanvåg som alla lyssnade på.

Tutta var gift med den store revykungen, låtskrivaren och kuplettförfattaren Ernst Rolf

som parallellt med Karl- Gerhard var periodens helt dominerande personligheter.

Erns Rolf hade börjat krisa, och han tog slarvigt livet av sig runt julen detta år.

Hela perioden var en mycket lycklig tid, trots att det svenska försvaret var lika uselt eller obefintligt som idag.

Nere i Tyskland var nationalsocialisterna på väg till makten under lyckligaste jubel och stormande framtidstro, men i Sverige fick de aldrig ens det minsta lilla mandat i riksdagsvalen.

Här gällde socialdemokraterna med Per Albin Hansson i spetsen som kom in i riksdagen till hösten.

Svenskarna begick tack och lov aldrig misstaget att förväxla tyskar med nazism, och en gång förbjöds till och med den store ledaren Adolf Hitler själv, av polismyndigheten i Stockholm, att tala vid ett planerat möte med en nationalsocialistisk förening.

Den första helt fungerande ljudfilmen hade redan gjort mängder av pianoackompanjetörer arbetslösa på de många biograferna, och alla hade sett filmerna med Tarzan och Jane med mycket lätt klädsel.

Sveriges befolkning var till övervägande del bönder, som det hade varit i tusentals år.

Vi kan se spåren av detta i den här viken där motorbåtarna har förtöjt med fånglina och ankaren.

Man ser stora avsnitt av jämnt avbetat mark som tyder på att ön, var den nu ligger, användes som betesmark för nötboskapen.

Innan jag går vidare, ber jag bara om förslag på var vi kan vara. 

Någon bebyggelse syns inte och kossorna som betat av, kan mycket väl ha transporterats på flottar, eller summit själva mellan öarna, vilket inte var ovanligt i de yttre skärgårdarna. När det var mjölkningsdags simmade de hem eller ble mjölkade av pigorna som rodde ut till öarna.

Med tanke på resultaten av katastrofen under andra världskriget, kanske man måste luta åt att det faktiskt var bättre förr i vissa avseenden, trots att århundratet var ett århundrade av fusk, tjyv- och rackarspel i dimensioner världen tidigare aldrig skådat.

I varje fall om man jämför med den döda, överkörda skärgård vi ser på den här bilden, med sina plastbåtar, vilka i sin tur bidrar till en nerskräpning på denna planet utan motstycke någonsin.

Det ser så bedrägligt stilla och vackert ut.  Men detta är en död region utan minnen av folket som en gång bodde här, och som skapade namnen som vi ídag ser i sjökorten, som på den tiden såg ut så här, innan de så kallade grönsaksbladen gjorde entré.

 Tjo hej!