Regn, regn, underbara regn.

Bara 1 grad kallare, så skulle det ha snöat.

Jag tittar ut genom mitt fönster och ser dropparna mot gatans rännstenar och människorna med sina paraplyer långsamt vandrande från Karlbergs station.

Om fyra timmar vandrar dom åt andra hållet.

 
Regnet ger mig så många behagliga minneskänslor.

Vet inte exakt, men de är också förknippade med personer från för länge sedan, folk som är borta från livet för många, många år sedan.

Ett speciellt tillfälle är sommarregnen uppe i Vindelgransele i Västerbotten, när jag var extrageolog för SGU.

När det regnade för mycket gick vi inte ut och karterade, det kunde skada kartorna och gjorde antecknandet onödigt svårt. Inte för att vi var särskilt förtjusta i kvartersarbetet som alltid fanns, renskriva dagböcker, reseräkningar, rita, plugga geologisk litteratur, konferera med arbetsledarna som kunde dyka upp i tid och otid.

Men inomhus kunde man elda en brasa, laga mat och njuta av landskapets växlande skönhet under regn och regndis.

Nu har jag passat på att laga mitt paraply, mitt stora paraply av s.k golftyp. Av någon anledning ska golfspelare ha större paraplyer an vanliga människor.

Jag köpte det för många år sedan på Clas Olsson, som min kompis Roffe alltid kallade Clas i Sjön. 

Roffe var en av mina bästa vänner, hela minnet av honom är genomsyrat av trygghet och glädje.

Clas Olsonparaplyet:

 
Det året hade man låtit tillverka golfparaplyer med motiv från gamla katalogsidor, alltid trevligt att titta på.

Lagning av paraplyer innebär oftast nål och tråd och ett tålmodigt tråcklande dels genom själva paraplyduken och dels genom det lilla spröthålet längst ut i sprötspetsen.

Enligt soldatinstruktionens visa regler ska man använda enkel tråd. I början kan den glida ur nålen och då får man trä  om.  Ett pilligt arbete, det gäller att hålla tungan rätt i mun. Tyvärr är ett av spröten en aning bockat, vilket nog kommer att visa sig en dag. Blåsiga dagar ser man folk där spröten vänds ut och in, och enda svaret är närmaste papperskorg. Detta upplevs av de flesta som mycket komiskt.   

Ja, regnet det bara öser ner, och bland många förbipasserande kom en borderterrier också, med regnskydd förstås. Undras verkligen om hundarna uppskattar dessa utstyrslar, dom bryr sig väl inte.

Det finns minnen av regnen långt ute till havs, de många timmarna till rors med något mål i tankarna.

Ofta fick vi ju avbryta och söka någon lämplig tältplats. Som på Brännskär till exempel där vi enligt loggboken tältade i tre dygn, med varierande regn mot tältduken.

Det finns en mera utförlig sida om denna ensliga plats.

Det finns en bild på Stig vid rodret i ett  uppenbart regn.
   
Sjökortet i fodral i knät och med skarp spaning mot förtoningarna framöver.

Sommarregn, inga handskar, fort går det inte, men luften är angenämt frisk, en behaglig tillvaro. Vågorna kluckar så stilla, och framåt går det i varje fall. Det är såna här känslor jag minns ibland, och de har alltid en positiv värme.

Jag minns inte nu exakt var, men det var väl ute på någon fjärd i skärgården.

Men detta regn som vi har nu är vinterregn, nästan noll grader, kallt och blött, inget kul.

annat är det med sommarregn, sommarregn, underbara sommarregn. Mer om det senare.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Värk i magen. Barnmatsburk med smör o ett glas mjölk. Var tvungen att diska först, det var inte särkilt mycket, men måste göras ordentligt, jag fick till och med tillgripa tvålull. Barnmaten var pasta bolognese. Pasta, ett egendomligt ord som s...

Jag måste tacka för alla positiva kommentarer till mina inlägg i denna sporadiskt uppdaterade blogg! Tyvärr förekommer även kommentarer där meddelaren tycks vara ur balans, kanske påverkad av för mycket jästa och destillerade drycker. Jag vet att j...

Minns ej nåt riktigt liknande. Konstant snuva, hostar, nyser. Bafucin. Det är elfte dagen nu.   Jag litar på att det går över av sig själv.   För en vecka sedan hade jag såna smärtor av att svälja, att jag åkte in akut klockan fyra på mor...

Så det kan bli. Stackars mänskligheten, ensam på sin planet här i universum, fanastiskt fixerad vid sin egen fortplantnings mekanismer.   Jag har nu äntligen gått igenom hela disken, När den har torkat ska jag kolla antalet objekt med tallrikar, ...

- Vilken lycka! Men tro inte USA går att rädda, USA är sedan länge förlorat.   - Myrorna ska upphöra i Stockholm, det är en verkligt sorglig nyhet. Birkastan som en gång för länge sedan var en trivsam och tilltalande stadsdel, tar ännu ett steg m...