Det som skulle bli ett ljus mot framtiden, vände sig ner mot ett dystert mörker.

Min morbror som har vänner som var med, har berättat för mig hur det var.

Det var kanske mänsklighetens lyckligaste tid på jorden.

Det är så underbart vackert att höra honom berätta.

Honi soi qui mal y pense.

Windows 7 skulle bygga framtiden, men resulterade i att hela vårt under många, många år uppbyggda till synes stabila bålverk av kunskaper och lysande kontakter nu tycks vara nere i ett bottenläge.

Du vet, vi vet, ni vet vad vi menar.

Vittring, korrosion, krackelering, demolering, massaker, plundring, rasblandning, vidskepelse, frigörelse, förvirring, privatisering, indolens, marknadsföring, tveksamhet, reklam och ondska tittar fram mellan de spruckna, torkande byggstenarna.

Det är bara att börja från början.

En sak har jag lärt mig.

Det går inte att fuska, att bluffa, att ljuga, att hymla, att bedraga.

Otrohet är den grövsta av synder som en medveten varelse kan begå.

En synd just förknippad med dessa ovan nämnda egenskaper och handlingar.

En vänderesa är alltid en mörk bebådelse av olycka.

Även om det bara gäller att släcka en lampa för att man inte ska bländas.

Kom, allt som växer helt

och genomskinligt självklart,

till oss, vi som räknar

och är på vår vakt,

och lär oss, att den dagen

vi slutar räkna,

den är vårt livs fullbordan

och vår framtidsmakt!

Så går vi vidare.

Ljumma vindar!