Tänk, om man vore lite intelligent, vad skulle man göra då?

Jag vet faktiskt inte.

Det finns ju knappast något man kan påverka, ens när man vet hur allting är.

När man vet en massa, inser man ju att situationen är svår.

Så här ställer man in radiofrekvenserna på den trasiga stereokuben:

Till det krävs inte mycken intelligens.

Inte heller särskilt mycket minne.

Men via P2 kan man lyssna på vacker musik ibland, dock numera ofta uppblandat med jazz och sånt trams.

Varför blanda så disparata saker?

Ja, det är inte lätt.

Det fanns en mycket intelligent Kårsdragare, men han är död sedan många år.

Det sorgligaste kanske ändå är människornas elakhet. Den har jag svårt att förstå meningen med.

Det är som fotboll, där finns också mycket som är svårt att förstå.

Först och främst meningen med hela spelet. Vad är det som är så viktigt, egentligen?

Men om dom nu på fullt allvar tycker det är så bra att sparka bollen in i motståndarnas mål, varför sparkar dom då ideligen över eller på sidorna om detta mål? Jag har sett det hända så många gånger. Varför?

Dom kanske sparkar fel? Det är dock ännu konstigare, dessa karlar borde väl ha övat sig massor på att sparka rätt, och inte göra så fragranta misstag?

Jag tror inte att större intelligens skulle hjälpa att förstå det heller.

Kårsdraget for till Söderhamn på bejublad turné lördagen den 2 oktober 1983.

Vi hade en mycket lyckad konsert, och god kontakt med infödingar, bland annat en glad kör som var med oss i det traditionella festandet.

Vi bodde fint på hotell som vi alltid gjorde den lyckliga tiden.

På hemvägen på  söndagen gjordes en omväg till Åbyggeby utanför Gävle, och förtärde kaffe och kakor hos Maggans mamma och pappa, som hade sommarnöje där. Just nu firas midsommar på samma ställe.

Maggans mamma I-a tog några bilder och alla blev olika, som det kan bli när man tar improviserade gruppfoton.

Det finns ingen bild där alla skrattar, några är bäst på en bild, andra är skymda på en annan.

Det var ett väldigt glammande, fnittrande och snurrande. Som i den värsta småskoleklass. Sådant kallas understundom charm.

Känner du igen någon på bilden? Det var alltså nästan trettio år sedan! Många av dagens kårsdragare var väl inte påtänkta ens.

Några är med i dagens EXdrag.

Helt skymda är Marion och Lasse Danielsson.

Glad fortssättning på midsommaren!

Nu ska jag iväg för att fortssätta det eviga näsduksstrykandet, och se Tyskland - Grekland.

Har diskat.

Lyssnar på P 2.

Klockan är 11:07 och det är rätt tomt.

Skulle vilja baka bröd. Ska kolla hur man gör i någon kokbok.

Har gjort en deg på mjöl, vatten, smör, jäst och salt, som nu står och jäser.

Funderar på att gå ut och köpa kalvsylta.

Pettersson-Berger ”Intåg i sommarhagen” med piano. Han var klart duktig, Wilhelm.

Kärnat smör av 3 dl grädde och salt. Otroligt gott faktiskt.

Var nere på Birkahallen ICA och köpte kalvsylta, filmjölk och en banan. Perfekt väder, men inte särskilt ödsligt alls, åtskilliga kunder i affären, men killen i kassan var löjligt sur.

Brödet står och jäser i andra jäsningen på plåt färdig att gräddas, när den kommit tillräckligt långt, enligt min vaga uppfattning.

Brödet bakat och penslat med vatten. Ska få svalna länge innan jag testar.

Har ätit en portion filmjölk med ingefära och socker. Det är verkligen en läckerhet, man myser.

Tänker på alla ställen man upplevt vid midsommartid i rustika miljöer och med vänliga familjer. De flesta för evigt försvunna, några totalt destruerade, andra finns väl kvar, och står där med sina minnen.

Skå, Färjstaden, Nykvarn, Vik, Gärdsvik, Stavsnäs, Blidö, Tuppekärr, Västra Fallet, Kungshagen.

Nykvarn har hög nostalgifaktor, men är å andra sidan totalt demolerat. Huset rivet, Ja, alla husen i hela byn är borta, naturen skövlad och nästan helt jämnad med marken. Det är nästan skrattretande att uppleva kontrasten mellan den lummiga, gröna, stilla porlande kräftbäcken bakom stugan, och den läskiga plastikbåtsmarinan som vräkts över rubbet. Minnena bjuder på pirret från de bästa tonårstiderna med allt vad det innebär.

Tack Elliord Mattson för denna bild och alla andra du tog från detta vackra skärgårdsland.

Bakom det lilla huset framför den vita handelsboden rann bäcken ner ut i sjön. Vattnet kom från en liten insjö en bit uppåt. Där fanns gott om kräftor, som det gjorde i alla svenska vatten i den artrika urgamla jämvikten innan kräftpesten kom.

Klockan är nu 14:30

 Brödet funkade! Gott, vitt, utan cancerframkallande fibrer.

Till Midsumer Murder (som jag dels inte hade en aning om skulle sändas i kväll och dels naturligtvis hade sett förut) åt jag en smörgås med kalvsylta och nykärnat smör på nybakat, vitt bröd till en kopp Kenco Millicano som är nästan lika gott som Nescafé lyx och vida överträffande bryggkaffe. Det var en lyxig och angenäm midsommarafton.

Nu klockan 23:24 och nästan mörkt. Men tack vare den stupida sommartiden inträffar inte midsommarnattens djupaste mörker förrän klockan ett på natten.

Vädret har varit det bästa jag minns någon midsommar på många år med idealisk värme och underbaraste sommarregn en mycket kort stund.

Nu går vi mot ljusare tider och ser fram emot ett mognande ljuvligt halvår.

Till råga på allt fick jag i Midsumerpausarna se de intelligenta Tyskarna slå de något annorlunda grekerna med 4 - 2. 'Det hade lätt kunnat bli 6 - 0, men fanns väl ingen anledning att stressa.

Det är Morden i Midsumer i morgon också, halleluja, men även det avsnittet sett förut.

Måste handla nåt till midsommar.

Hittills har jag bara kommit på blodpudding och mjölk.

Kanske ska jag köpa några ägg, också? Jag har lingonsylt.

Lite vispgrädde ifall man vill göra en liten omelett?

Lite parmesan ifall man vill göra något gott.

Jag kommer inte på något, en burk tomatsoppa kanske?

Jag har småköttbullar i frysen, men är så trött på dem att de står mej upp i halsen.

Jag har lite jordgubbsaft också, så man kan göra en mannagrynspudding med saftsås.

Nu vet jag! Stekfläsk ska jag köpa!  Och smör!

Det är ju gott med kokt fläsk och potatismos.

Annars är jag nära klar att börja jobba vidare med datorn, där jag slutade, når det pajade för flera veckor sedan.

Men ljudet är inte helt under kontroll, det känns lite deppsamt.

Datorn lagad.

Felet låg förvisso i nätaggregatet, som både Ola och jag förmodade.

Men dessutom, vilket gjorde saken knepig att lista ut, i DVD-enheten.

Kostnad nytt nätaggregat och ny DVD-enhet.

Puh.

Den ”nya” 250 GB hårddisken visade sig ha inte mindre än tre partitioner, vilket förvillade till en början, men alla tre fungerar, och är nu döpta till Calle A (100MB), Calle B(60 GB) och Calle C (172 GB).

En av de större ska jag väl använda till bilder o andra dokument.

Annars har jag gott om utrymme i hårddiskar, externa hårddiskar och usb-minnen.

Nu startar datorn utan problem.

Pet med nät:

Fyra pin ATX-kontakten har rejäl fasthållningshake petig att få ur, Jag fick klämma med en snabeltång.

Tjugofyrapinnarnas ATX är delad, så att fyra kontakter ligger separat, se till att pilarna pekar mot varandra så blir det 24 pinnar totalt, som mitt Intelmoderkort ska ha.

Diskettenheten får ström o styrning från särskilt kontaktenhet, samma som förut, som tas från moderkortet, liksom dess strömförsörjning 4 kontakter, som ligger vid periferikontakterna (3X peripheral) i nya PSU. Men vem tänker använda disketter något mer...? De två jag testade påstods inte vara formaterade, ajöss gamla enhet A, ajöss gamla disketterna, som vållade så mycket nästintill katastrofala problem på sin tid.

Klart, genomfört

Efter ett otroligt skruvande, klämmande, buntbandande, kaffedrickande, trumpetövande och funderande, verkar det nu klart att gå vidare med datorn in i SORUM, installation av Finale och skapande. Hoppas det går vägen, då har jag att göra här i midsommar.

Allt annat, om sådant som är dumt, fult, vackert, idiotiskt, skönt, läskigt , fånigt, svårt, löjligt, trevligt, gott eller knepigt, lägger jag i nästa blogg, när Finale är installerat.

Framtiden är knepig.

Saker går sönder.

Nya saker tas fram.

Nya modeller konstrueras, nya standarder.

Specialister förmedlar paketlösningar.

Pengar, pengar, pengar.

Är det verkligen så att människans ständiga intentioner är att lura andra?

Inte lura in i dödliga fällor, men lura för att sno åt sig något litet extra på andras bekostnad.

Så är det med ICA, COOP och flera andra livsmedelsförsäljare på den svenska marknaden.

Vilka har uppfunnit begreppet ”Bäst före”?

När det gäller långvarigt lagringsbara produkter, kanske, möjligen, eventuellt det kunde vara försvarbart, därför att en konsument helt enkelt inte vet hur länge en kemisk produkt kan vara användbar, men även i sådana fall kan man väl i det flesta fall själv avgöra saken.

Bäst före är enbart till för att lura konsumenten att köpa så gamla produkter som möjligt. Vem har inte upplevt att vissa handlare uppenbarligen medvetet ställer fram produkter närmast i hyllorna, för att kunden ska luras att ta dem, oftast aningslöst i tron att man väl ska kunna lita på en seriös handlare?

Förutom att man försöker sig på det bedrägeri det innebär medför apparaten att konsumentens eget omdöme diskvalificeras och sätts ur spel.

Boven är Livsmedelsverket!

Livsmedelsverket har beslutat att livsmedel skall vara märkta med en bäst före-dag. Datumet talar om hur länge tillverkaren anser att produkten är bäst, det är således Livsmedelsverket vi ska anklaga för att detta bedrägeri har uppkommit. Livsmedelsverket har som så mycket annat själva lurats i sin svenska godtrohet, och förstås menat att en tillverkare väl aldrig skulle försöka suga ut någon extra fördel ur sina produkter.

På senaste tiden har det hänt mig så ofta, att jag utsatts för dessa bedrägerier och aningslöst fått hem dåliga produkter som jag varit tvungen att slänga. Det gäller matfett, mjölk, filmjölk, olika sorters grönsaker, köttprodukter, och möjligen annat som jag inte ens har tänkt på, därför att jag blivit lurad. Detta innebär en avsevärd merkostnad och är ett stort och onödigt slöseri.

Men att rätta till hela logistiken synes svåröverkomligt.

Jag ger mig aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, aldrig…

Tack och lov att Tyskland vann igår, alltid något.

Kampen går vidare.

Vilken dag, vilken natt.

Med uppbjudande av maximala bottenskrapskrafter samlade jag ihop tvätten.

Stapplade ner till tvättstugan.

Maskinerna igång.

Sedan upp och lägga sig igen.

Kan någon förklara varför man i svensk TV sänder en fotbollsmatch mellan Kroatien och Italien? Det kan väl inte finnas någon som är intresserad av sånt i Sverige?

Sedan ner och hänga tvätt.

Varje rörelse en största ansträngning, bara att lyfta armarna med plaggen över torkwiren skedde med största ansträngning.

Visst är något fel.

Det är inte enbart mjölksyra, därför att detta är läget hela tiden.

Somnar, läser Kullman, somnar, lider.

Kläder, tidigare tvättad tvätt, i stor oordnad hög på golvet.

Visst borde jag åtminstone vika ihop dem och lägga dem i separata högar.

Men det orkar vi inte.

Hämtade upp tvätten i omgångar.

De sju skjortorna på sina galgar.

Några lakan och näsdukar var torra.

Måste ner igen, hemska tanke.

Upp och lägga sig. Läsa Kullman, somna en stund.

Stapplar ut i köket.

Vatten i kannelerade koppen.

Vattnet i kokaren.

Nescafé i koppen.

Sockerbit i koppen.

Vankar fram till fönstret. Fin sommardag.

Häller vatten i koppen.

Stapplar åter till köket.

Rör om 12 drag.

Mjölk i koppen.

Grädde i koppen för smakens skull.

Går och lägger mig.

Dricker kaffet.

Läser Hägg.

Somnar.

Ner till tvätten igen. Hämtar upp allt utom det som ännu är fuktigt.

Byte underlakan, skönt med rent.

Upp igen, varje steg som att lyfta femhundra kilo.

Lägger mig, läser Kullman. Somnar.

Vaknar och hämtar de fem tröjorna och underkläderna.

Släcker, låser, de tunga stegen upp igen.

Har beslutat köpa något att äta, jag måste äta, men har inte den minsta matlust.

Skor på, Ner till dyra ICA, två fläskkotletter och två äpplen.

Läskigt snygg tjej i kassan, hon har nog bra betalt. Log när hon gav mig kvittot.

Släpar mig hem och gör stor klick paprikasmör, med paprika och cayenne.

Känns som kollapsen för tre år sedan, när jag inte ens orkade äta en liten sked glass i Mariefred.

Steker kotletterna, orkar knappt lyfta stekspaden, men jag måste, måste, måste.

Stapplar de tolv stegen ut till Varum.

Tuggar i mej kotletterna, fruktansvärt jobbigt, varje tugga som att lyfta en hundrakilostyngd.

Ut i Sorum, lägger med stor möda fram påslakan och istopps.

Sätter mig framför datorn och skriver det här, efter sex startförsök i det vanliga programmet, om och om och om igen.

Nu måste jag spara dokumentet, skicka upp på nätet, måste, måste, måste.

Ja, ja, ja, ja, jag, vet, jag måste till doktorn, någon doktor, på något sätt, så här går det inte alls.

Jag går fram till mitt fönster, och upplever en märklig syn.

En person vandrar långsamt bortåt, till synes från min egen port till höger om fönstret, där jag står.

Det märkliga är att personen möjligen liknar min egen syster.

Jag följer henne med blicken ända tills hon försvinner bortåt Karlbergs station, utan att en enda gång vända sig om.

Senare står fyra personer utanför och perkar prata skämtsamt.

Plötsligt verkar de få syn på mej och beter sig oroat. Det känns obehagligt, som om jag störde, där jag står ensam i mitt eget hem.

Klockan var cirka halv elva på förmiddagen.

Vandra gå promenera strosa

Jag har nu beslutat mig för att promenera lite mer varje dag, funderar på var min stegräknare har tagit vägen, det var ett underbart verktyg för att hålla reda på ur mycket man går.

Jag ska nämligen utföra samma operation som med trumpetspelandet, som fungerar riktigt bra nu.

Ända sedan i början av mars, har jag utan uppehåll tränat läpparna varje dag, och det tycks löna sig.

Jag ska nu göra samma med gåendet.

Så istället för att åka tunnelbana eller buss, beslutar jag mig för att i lugn och ro gå till Stadsbiblioteket och låna en viss bok, och sedan gå hem.

Som att blåsa långa, trista, eviga toner.

Det är inget annat än ett jobb.

Stadsbiblioteket

Jag gick fram till tjänstemannen i Rotundan och frågade om hon kunde peka ut boken, som jag visste fanns inne i ett låneexemplar. Det kunde hon, och jag fick åka med i den långsamma tjänstehissen högt upp till den svenska skönlitteraturhyllan där boken stod.

Harry Kullman, som jag kände på 1970-talet, på den tiden vi spelade mycket på Stampen, man hörde att han var författare. Nu äntligen har jag lånat en av hans beundransvärda böcker.

Sedan åter hem. Från och med Odenplan är det nedförsbacke så det är lite lättare.

Jag kom hem exakt klockan tolv, gjorde en kopp kaffe med apelsinmarmeladskorpa. Känner en aning i benen att jag gått en bit, det är bra.

I går på Miras utspring blev jag totalt schack och matt. Tvingade mig till Gullmarsplan och reste hem och lade mig i stort sett. Om utspringet kommer det mer så småningom. Nytt ord i svenska språket.

Fint väder

Det är en underbar dag, lagom väder, tack och lov omväxlande med lätt sommarregn och ingen hetta.

I morgon har jag lyckats boka tvättstugan hela eftermiddagen, men innan dess måste jag tyvärr köpa tvättmedel, sköljmedel och hårt bröd också.

Egendomlig stillhet. Huvudvärk. Vemod.