Jag vet inte.

Det kryper och vibrerar.

Något känns oroande och farligt.

Så där ytterligt irriterande utan betjänt eller personal som sköter alla dessa sysslor man nu själv får arbeta sig igenom, du vet, diska, dammsuga, städa, plocka, leta saker, organisera, tvätta, göra inköp, laga mat, koka kaffe, stryka näsdukar, slänga trasiga saker, byta trasiga glödlampor, och bestämma vad man ska ha på sig.

Vädret är fint, cirka sju grader celsius och molnigt.

Ser ut att komma mer regn, vilket vi älskar.

Lyckan att få bylta på sig och vandra under paraplyet i de finska stövlarna.

Känna, höra, se, minnas.

Minnas sommaren på Brännskär, när vi bodde i tältet några dygn under hällande regn, avlägset åskmuller och sol på tältduken.

En ovanlig kombination.

Vi hade böcker, mat, brännvin och blockflöjt, och jag komponerade "Hör hur Brännskär susar", den glömmer jag aldrig, det var ett av mina första försök, vederbörligen nersablat av nervösa orkestermedlemmar som visste allt bättre.

Inget ont i det, med åren lärde vi oss om Jante, och blev så småningom bättre än alla andra, stolta och ödmjuka inför det.

Fyra dygn bodde vi där, kokade potatis, åt bruna bönor med fläsk, och tog oss en bumsing, gjorde strövtåg runt den ödsliga men risiga ön, och hoppades kanske finna varför ön fått namnet Brännskär.

De flesta ortsnamn i regionen med stavelsen bränn-, brukar vara ett minne från rysshärjningarna i Stockholms skärgård den ovanligt varma och spänningsfyllda sommaren 1719.

Endast krigshatarna torde ha något att invända från upplevelsen av dessa stora minnen.

Dessa krigshatare som inte inser att krig i det stora faktiskt är äventyr också, och vår sista utpost i evolutionens framåtvältrande i sin oändliga skönhet mellan liv och död.

Ja, det var så besvärligt den ryska sommaren, men genererade så många minnen, att man närmast får vara tacksam för att det hände.

Det ger liksom en förstorad bild av livet för några hundra år sedan, minnen som nu tyvärr falnar i plastbåtarnas Väldisciplinerade men torftiga och kulturlösa värld.

Här är Brännskär i det gamla sjökortet:

Vi kom närmast från Kallskär och en kortare mellanlandning i Svartlöga by, där vi köpte potatis och mjölk.

Öarna på bilden ligger norr om Kudoxa och ost om Gräskö, Stockholm ligger några mil åt väster.

När jag vandrar under mitt paraply och ser Lilla Indian långt inne i butiken, ovanligt nog med sitt mest älskvärda leende som går henne vackrast i världen, är det framför allt vindens förbidragande med fläktar av tångdoft och havssälta, allt blandat med de ständiga älskade vågrörelsrna i vattnet inför vindens sus.

Ja, livet kan vara mycket vackert, även om man är irriterad av något man inte riktigt vet vad det är.

Sveriges krigsmakt.

För bevarandet av fäderneslandets frihet krävas betingelser av politisk och okonomisk art samt tillvaron av militära maktmedel. Dessa medel måste vara av sådan styrka, att en stat, som med maktspråk söker förskaffa sig fördelar på Sveriges bekostnad, kan bibringas den uppfattningen, att avsedd vinst icke uppväger härför erforderlig insats.

Krigsmaktens uppgift är alltså främst fredsbevarande.

Brytes dock freden, skall krigsmakten värna rikets frihet genom att hindra fienden att med militära maktmedel genomföra sina avsikter.

Krigsmakten måste för att kunna lösa sin uppgift stödjas av folkets förtroende och nationens hela kraft.

Det moderna kriget ställer höga krav på samhället i dess helhet och på försvarskrafterna. Krigsmaktens beväpning och utrustning måste vara tidsenlig och lämplig, tillgången på ammunition och transportmedel stor, och framför allt måste personalen ha vilja och förmåga att rätt fullgöra sina åligganden under krigets hårda påfrestningar. Planmässiga och omfattande förberedelser i fred är nödvändiga, för att krigsmakten ska vara beredd för sin uppgift.

Dessa ord är lika giltiga och tänkvärda som när de skrevs.

Men författarna hade inte ens i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig att det största hotet mot vårt land skulle komma att ske, genom att en stor mängd främlingar smiter från sina egna regioner för att uppnå fördelar på vår bekostnad. Detta hot är större än det man söker uppnå med militära maktmedel.

Det är fruktansvärt.

Den största skönheten och tillgången hos planetens regioner ligger i de olika kulturernas sedan årtusenden uppbyggda element i frågan om beteenden, näringsberedning och ritualer.