Hurra! Äntligen lördag!

Ledig tid att silkesmaska!

Studio 2 ska nu sladdfräschas! Detta nya, genialiska ord sladdfräscha är solklart till innebörden för alla som har en musikstudio. Man drar, tyvärr ofta omärkta, sladdar så att man får något att fungera, men så snart man ska åtgärda något, kommer ivern med sina taggiga ormkäftar och flyttar om. Det blir slingor i knutar och klumpar ormbon och dammsyntesknutar.

Enda sättet är att dra ut allting. Varenada sladd!  Dammsuga från grunden! Tvätta av med fräscht rengöringsmedel och sedan bygga tillbaka allting, halleluja!

Jag kommer längre och längre i mina iakttagelser, det är häpnadsväckande.

Befolkningsökningen kvarstår. Vi befinner oss mitt i jordens hittills största och enda befolkningsexplosion, det rör oss alla. Otroligt många andra varelser under utvecklingskedjans gång har drabbats av samma öde. Vi känner väl till arternas utveckling genom årmiljonerna. Mot slutet av existensen brukar livsformen anta den ena groteska formen värre än den andra. Gigantiska taggar och bildningar, spröt, pansar, tänder och klor. Det är som om naturen gör en sista desperat kraftansträngning för att klamra sig fast vid livet. Det liv som går ut på att döda och äta. Det är underbart.

Men så här är explosionen, just som idag, varken mer eller mindre, det är inte farligt, det är ingen katastrof.

Inte ännu.

Men katastrofen kommer långsamt, de enorma människomassorna knackar redan på dörren och vi gör ingenting för att skydda oss från oss själva.

Jag har lagt in ljudet från befolkningsökningen i min trevliga samlingswebbsida AFFISHEN, titta på den! Längst ner i den högra kolumnen ligger en liten högtalarsymbol med texten (felstavad) jordens befolkningsökning 2012. Klicka på högtalaren, grundpulsen är alla som föds minus alla som dör det vill säga nettoökningen.

Egentligen är det förstås en derivata, men betraktat under kort tid, som vår tid vi lever i idag, låter den ju helt konstant.

Jag har inte lagt in någon explosion, eftersom det inte är någon explosion, explosionen är vi ju mitt uppe i!

Det var så rörande att höra den vackra hallåan i kompisens TV med en glad min meddela att vi nu var framme vid DEN STORA BEFOLKNINGSÖKNINGEN, men det blev ingen explosion, säger hon!

En sådan total missuppfattning! Tragiskt och rörande.

Men vi är inte riktigt uppe i maxhastigheten ännu och inte mitt uppe i maxmängden ännu.

Men problemen dyker upp. För varje dag hör vi nya alarmrapporter via massmedia. En av de värsta på senare tid är antibiotikans fallande effektivitet, särskilt oroande är ju den gamla lunginflammationens återkomst. Om inte många dekader är vi åter hos den obotliga tuberkulosen. Som tog Harriet Löwenhielm vid trettio års ålder, fast hon tillhörde de rikaste av de rika. Pengarna räckte inte till att köpa liv.

Men ingenting tycks gå särskilt fort, när vi står stilla så här mitt i livet.

Jag brukar gå ner till den judiska kyrkogården i Norra begravningsplatsen och suga in den sköna stillheten och mörkret jämfört med de övriga delarna av kyrkogården. Det är förstås en bedräglig stillhet, sällan några besökare, sällan någon aktivitet. Men självklart dör någon jude då och då, och de sörjande samlas vid begravningstillfället.

Jag var uppe hos kompisen en stund i går och kollade TV.

En larvig film om utomjordingar som skulle frälsa jorden genom att ta kål på mänskligheten. Jag undrar hur det gick, orkade inte titta färdigt, framförallt för att man lagt in ett litet arrogant blandrasbarn, som jag förmodar skulle symbolisera den naiva, mänskliga humanistiska lösningen.

Och som inte det var nog hade man helt skrattretande stoppat in Fawlty towerskådespelaren (Pang i bygget) John Gleese som ett gråhårigt nobelprisgeni, för att understryka, och om möjligt avstyra, utomjordingens tankegångar.

Det är vår stora innerliga dröm. Att det finns utomjordiska makter som har kraften, viljan och förmågan att rädda oss.

Vilket kvalificerat larv! Vi VET ju faktiskt bättre!

Vårt enda fel, om man nu ska tala om fel, är att vi blir för många. Via TV rinner propagandan i en ständig ström och folk går på precis allting. Det visas oupphörligen tragiska situationer, ibland mer, ibland mindre, om mondiala katastrofer och folk försöker rädda sig genom att skänka pengar i stället för att vidta konkreta åtgärder föra att rädda mänskligheten.

Jag stötte på en stackars Gutmensch häromdagen som var i klorna på idén om att fisken i våra hav skulle ta slut genom att vi rovfiskar för mycket.    

Det fiskas för mycket javisst, då det nämligen finns för många munnar att mätta. Lyssna på ökningen igen! Om vi inte kan göra något åt den saken, förkväver vi oss själva. Men i stället för att sätta upp skölden lägger vi ner vapnen. Morsning och goodbye.

Nu till silkesmasken. Folk e inte kloka. Halleluja!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Värk i magen. Barnmatsburk med smör o ett glas mjölk. Var tvungen att diska först, det var inte särkilt mycket, men måste göras ordentligt, jag fick till och med tillgripa tvålull. Barnmaten var pasta bolognese. Pasta, ett egendomligt ord som s...

Jag måste tacka för alla positiva kommentarer till mina inlägg i denna sporadiskt uppdaterade blogg! Tyvärr förekommer även kommentarer där meddelaren tycks vara ur balans, kanske påverkad av för mycket jästa och destillerade drycker. Jag vet att j...

Minns ej nåt riktigt liknande. Konstant snuva, hostar, nyser. Bafucin. Det är elfte dagen nu.   Jag litar på att det går över av sig själv.   För en vecka sedan hade jag såna smärtor av att svälja, att jag åkte in akut klockan fyra på mor...

Så det kan bli. Stackars mänskligheten, ensam på sin planet här i universum, fanastiskt fixerad vid sin egen fortplantnings mekanismer.   Jag har nu äntligen gått igenom hela disken, När den har torkat ska jag kolla antalet objekt med tallrikar, ...

- Vilken lycka! Men tro inte USA går att rädda, USA är sedan länge förlorat.   - Myrorna ska upphöra i Stockholm, det är en verkligt sorglig nyhet. Birkastan som en gång för länge sedan var en trivsam och tilltalande stadsdel, tar ännu ett steg m...