Några väldigt brukade för att inte säga missbrukade ord med delvis vag och odefinierad (obestämd) betydelse.

Det tycks ligga i sakens natur att just den här typen av ord också har många synonymer

Kärlek   

Kärlek till exempel. Vad betyder det? Rent allmänt är det något positivt, man lär sig tidigt hur det är att vara kär, i allmänt bruk betyder det väl helt enkelt att vara kåt, men det senare kanske mer bör föras över till den rent sexuella affektionen.

Dyrkan - en mycket stark tillgivenhet.

Böjelse - används mest för att uttrycka något som kan vara negativt också.

Lidelse - där är vi nära patos och högtravande affekt.

Svärmeri - till hör ungdomens ständigt omväxlande dragningar.

Sympati - är väl bara att hålla med om, än innerligt.

Ömhet - en vänlig omtankes yttring.

Deltagande - ja, det kanske mera är som en lättare sympati.

Tillbedjan - ligger ofta åt det rent religiösa hållet.

Begär - hör väl också hit, men innefattar också tanken på ett aktivt fasttagande, kan kanske leda till stridiga försvarsåtgärder.

Till kåtheten hör orden kättja och brånad, kanske i synnerhet när den är ny, i de unga åren, hos de flesta varelser leder den till potentiell fortplantning, som ju är fundamental för allas överlevnad. Den som inte kan fortplanta sig är definitionsmässigt död hur snäll, glad och trevlig han än är.

Om man pratar om kärlek och menar att kärleken är det högsta, att kärleken besegrar allt, att kärlek är det viktigaste i livet, då är man för det mesta på den säkra sidan, det finns knappast någon som skulle uppleva något negativt i ett allmänt uttalande som ”Störst av allt är kärleken”. Det skänker associationer av glädje och möjlig lycka, framgång, välgång, puss och kram.

Nyttig   

Så är det nyttigheten. Där är det nog mera odefinierat. Nyttig är så allmänt, men grundmeningen är väl också något positivt.

Duglig - nära till avsaknad av motsatsen. Ingradering i antingen-eller. Duglig eller oduglig.

Tjänlig - något går att använda utan problem. Gamle kung Gustaf den sjätte Adolf använde det uttrycket i familjekretsen när det serverades något mycket läckert, det var ”tjänligt till människoföda”. Roligt.

Ändamålsenlig - uppfyller vad man kan förvänta sig, egentligen inte nödvändigt vis något mer.

Brukbar - är ganska blygsamt och krasst. Rätt på, det funkar,OK.

Effektiv - är mera att något gör bra ifrån sig, fungerar som det ska i sina bästa stunder.

Hälsosam - något som kroppen eller delar av den mår bra eller bättre av.

Sund – lite allmänt på den rätta sidan, ingen sprit, inga cigaretter.

Fördelaktig - att något är bättre än något annat, kanske.

Lämplig – ett godtagbart alternativ.

Användbar – går att använda med viss fördel.

Detta ord slinker med i det mesta när man ska uttrycka egenskaperna hos något man anser värt att framhålla som något positivt.

Det är en oändlig radda av nyttigheter i marknadsföring och reklam.

Vi lever just nu i en tid där man framhåller cellulosakonstruktioner, alltså det som kommer från växtriket (grönsaker). Det är nog lite olyckligt, då denna cellulosa visserligen kan innehålla vatten med någon halt av näringsämnen, men i det stora hela inte är något annat än trä.

Brist på en del av de nyttiga näringsämnena kan leda till bristsjukdomar, men då ska det ha gått mycket långt. Vi vet att långvarig brist på askorbinsyra leder till skörbjugg vilket inträffade på isolerade skepp på långfärd.

Det finns en skröna om att det sista fallet av skörbjugg i Sverige skulle ha varit en uppsalastudent, som under lång tid levt på uteslutande pasta. En populär och understundom allena saliggörande synonym till vitaminerna är antioxidanter.

Om man inte konkret vill uttrycka hela raden om vad saken gäller, kan man ju ta till att det helt enkelt är nyttigt. Jaså, jaha, va bra! Smaskens! Man äter en apelsin från Italien eller en Kivifrukt från Nya Zealand, och känner hur sjukan falnar.

Det finns ju massor av vitaminer, spårämnen, kemikalier, de kommersialiserade hälsokostbodarna omsätter miljarder på att lura folk att stoppa i sig nyttiga saker.

Men mycket annat än mat kan vara nyttigt. Det tar vi i ett annat kapitel. Kanske.

Välkommen med flera synonymer till dessa brukade eller missbrukade ord!

Hurra! Äntligen lördag!

Ledig tid att silkesmaska!

Studio 2 ska nu sladdfräschas! Detta nya, genialiska ord sladdfräscha är solklart till innebörden för alla som har en musikstudio. Man drar, tyvärr ofta omärkta, sladdar så att man får något att fungera, men så snart man ska åtgärda något, kommer ivern med sina taggiga ormkäftar och flyttar om. Det blir slingor i knutar och klumpar ormbon och dammsyntesknutar.

Enda sättet är att dra ut allting. Varenada sladd!  Dammsuga från grunden! Tvätta av med fräscht rengöringsmedel och sedan bygga tillbaka allting, halleluja!

Jag kommer längre och längre i mina iakttagelser, det är häpnadsväckande.

Befolkningsökningen kvarstår. Vi befinner oss mitt i jordens hittills största och enda befolkningsexplosion, det rör oss alla. Otroligt många andra varelser under utvecklingskedjans gång har drabbats av samma öde. Vi känner väl till arternas utveckling genom årmiljonerna. Mot slutet av existensen brukar livsformen anta den ena groteska formen värre än den andra. Gigantiska taggar och bildningar, spröt, pansar, tänder och klor. Det är som om naturen gör en sista desperat kraftansträngning för att klamra sig fast vid livet. Det liv som går ut på att döda och äta. Det är underbart.

Men så här är explosionen, just som idag, varken mer eller mindre, det är inte farligt, det är ingen katastrof.

Inte ännu.

Men katastrofen kommer långsamt, de enorma människomassorna knackar redan på dörren och vi gör ingenting för att skydda oss från oss själva.

Jag har lagt in ljudet från befolkningsökningen i min trevliga samlingswebbsida AFFISHEN, titta på den! Längst ner i den högra kolumnen ligger en liten högtalarsymbol med texten (felstavad) jordens befolkningsökning 2012. Klicka på högtalaren, grundpulsen är alla som föds minus alla som dör det vill säga nettoökningen.

Egentligen är det förstås en derivata, men betraktat under kort tid, som vår tid vi lever i idag, låter den ju helt konstant.

Jag har inte lagt in någon explosion, eftersom det inte är någon explosion, explosionen är vi ju mitt uppe i!

Det var så rörande att höra den vackra hallåan i kompisens TV med en glad min meddela att vi nu var framme vid DEN STORA BEFOLKNINGSÖKNINGEN, men det blev ingen explosion, säger hon!

En sådan total missuppfattning! Tragiskt och rörande.

Men vi är inte riktigt uppe i maxhastigheten ännu och inte mitt uppe i maxmängden ännu.

Men problemen dyker upp. För varje dag hör vi nya alarmrapporter via massmedia. En av de värsta på senare tid är antibiotikans fallande effektivitet, särskilt oroande är ju den gamla lunginflammationens återkomst. Om inte många dekader är vi åter hos den obotliga tuberkulosen. Som tog Harriet Löwenhielm vid trettio års ålder, fast hon tillhörde de rikaste av de rika. Pengarna räckte inte till att köpa liv.

Men ingenting tycks gå särskilt fort, när vi står stilla så här mitt i livet.

Jag brukar gå ner till den judiska kyrkogården i Norra begravningsplatsen och suga in den sköna stillheten och mörkret jämfört med de övriga delarna av kyrkogården. Det är förstås en bedräglig stillhet, sällan några besökare, sällan någon aktivitet. Men självklart dör någon jude då och då, och de sörjande samlas vid begravningstillfället.

Jag var uppe hos kompisen en stund i går och kollade TV.

En larvig film om utomjordingar som skulle frälsa jorden genom att ta kål på mänskligheten. Jag undrar hur det gick, orkade inte titta färdigt, framförallt för att man lagt in ett litet arrogant blandrasbarn, som jag förmodar skulle symbolisera den naiva, mänskliga humanistiska lösningen.

Och som inte det var nog hade man helt skrattretande stoppat in Fawlty towerskådespelaren (Pang i bygget) John Gleese som ett gråhårigt nobelprisgeni, för att understryka, och om möjligt avstyra, utomjordingens tankegångar.

Det är vår stora innerliga dröm. Att det finns utomjordiska makter som har kraften, viljan och förmågan att rädda oss.

Vilket kvalificerat larv! Vi VET ju faktiskt bättre!

Vårt enda fel, om man nu ska tala om fel, är att vi blir för många. Via TV rinner propagandan i en ständig ström och folk går på precis allting. Det visas oupphörligen tragiska situationer, ibland mer, ibland mindre, om mondiala katastrofer och folk försöker rädda sig genom att skänka pengar i stället för att vidta konkreta åtgärder föra att rädda mänskligheten.

Jag stötte på en stackars Gutmensch häromdagen som var i klorna på idén om att fisken i våra hav skulle ta slut genom att vi rovfiskar för mycket.    

Det fiskas för mycket javisst, då det nämligen finns för många munnar att mätta. Lyssna på ökningen igen! Om vi inte kan göra något åt den saken, förkväver vi oss själva. Men i stället för att sätta upp skölden lägger vi ner vapnen. Morsning och goodbye.

Nu till silkesmasken. Folk e inte kloka. Halleluja!