Ja, det är sant, och det roar mig obeskrivligt.

Någonstans långt, långt borta finns väl något av en uppfostran att så gör man inte.

Men nu gör jag det.

Dock förstås uteslutande när jag är ensam, om någon utomstående såg vad jag gjorde skulle dom undra.

Men man förstår dom som gör det.

Jag läste om den där figuren som bjöds Bacon och ägg. Ja, jag stavar det som man gör i engelskan, eftersom det är en engelsk produkt.

Sedan gick jag halva kvällen, och fick det inte ur tankarna.

Bacon och ägg. Och HP-sås.

Jo, jag hade det hemma. Allt som behövdes.

Sagt och gjort. Hade tänkt titta upp till kompisen en stund, men det fanns definitivt ingenting att se på hans TV i kväll, så jag gick ut i mitt stora, moderna kök i stället och satte i gång. Brydde mig inte om att säga till betjänten, kanske fanns det en glimt av tveksamhet om lämpligheten i detta extra kvällsätande.

Ett kvarts paket svenskt bacon och ett färskt, gott ägg.

Det gäller att passa allting, så att det blir precis lagom. Hällde upp ett jätttestort glas mjölk därtill i koglaset, och tog  ner flaskan med HP-sås. Houses of Parliament. Denna ljuvliga så typiskt engelska produkt, som också Wilhelm älskar, när han får det.

HP-sås på tallriken bredvid ägget och de precis lagom sprödstekta baconskivorna.

Läckert.

Så började man skönja det som var kvar av äggulan och det som var kvar av HP-såsen, alla bitar hade slunkit in med gniven och gaffeln. Skänkte en medlidsam tanke till dem som inte har kommit längre i utvecklingen än att dom äter med pinnar. Åh, herre gud.

Så bestämde jag mig. En kort stunds tvekan, räckte ut tungan och stoppade den i den gulsvarta smeten.

Jävlar vad gott.

Tänkte på alla vovvarna som ju alltid helt oförblommerat slickade i sig det som var kvar på tallriken.

Lugnt ock metodiskt. Tungan är ett utmärkt redskap för att få i sig precis allt. I synnerhet när det är så delikat.

Runt hela tallriken och sedan tvärsöver. I början räckte det med själva tungspetsen, men vartefter lagret av näring på tallriken blev tunnare, fick jag ta till allt större del av tungan och dessutom trycka lite mer.

Tänkte på vad en som såg mej skulle tänka. Är han klok? Ett Mumintroll eller vad?

Fast jag tvivlar på att Mumintrollen slickar, jag tror de är för väluppfostrade för det.

När allt var uppslickat drack jag upp det som var kvar i koglaset.

En total njutning. Tack!

Och jag kommer göra om det. Men alltid helt ensam. Där går gränsen.

Jag har varit hos min nya husläkare idag, en lyckad tjej tror jag, levererade pk på labbet också, alla verkade bra. Vandrade sedan uppåt Sankt Eriksgatan igen, mötte en omväg, men den fick vara, så jag gick över gatan och upptäckte ett Klara norra gymnasium, vad är det? En privatskola eller vad? Den ligger på Polhemsgatan.

Sedan in på Ringdahls optik på Fleminggatan 36 och beställde reservglasögon. Måste bara ha sedan den övernaturliga incidenten för en vecka sedan. Men lugn, jag anfäktas inte av tvivel. Jag vet vad jag vet.

Ringdahls optik är bra. Jag rekommenderar dem! Trevlig personal. Petra tyckte att det var snygg modell på mina urgamla glasögon, nu ja, svarade jag, det har varit en lång mellanperiod när sådana bågar var helt, totalt ute.

I mellanperioden använde jag både progressiva och linser, när jag någon gång tvingades använda dessa gamla mörka, kraftiga reservglas, blev barnen rädda för mig, vilket öde!

Nu gäller det att få fram likvida medel till glasögonkontot, hå, hå.

In på Apoteket Fridhemsplan. Väntan i lugn och ro cirka över tio minuter. När det blev min tur, fick jag veta att recept saknades.

När jag kom hem hörde jag signal från mobilen flera gånger, det visade sg att Tina ringt flera gånger. Mobilen låg i ytterjacksfickan så den hade jag förstås inte hört tidigare.

Hon fixade nytt recept, så nu är det att ta sig till apoteket igen.

Folk är snälla, och duktiga.

Men lite trött är man ju. Köpte ägg och bason på Daglivs, kanske blir brödbakning så småningom, mer om det och om von Werra senare. (apropås ägg o bason alltså).

 Råkade av en händelse på ett program när jag var uppe hos kompisen, det var hyfsat vacker musik, lite slentrian med syntar och stråkar och långa toner  och en tjej som sjöng på någon dialekt.

Det visade sig vara ett norskt program om Hurtigruten.

Där ligger vi i lä! Något liknande kan vi aldrig få fram, och det behöver vi inte heller.

Även om man nog tröttnar på höga berg och djupa fjordar finns dock en hel del element som man helt enkelt inte kommer runt så lätt.

Så många vackra, duktiga, enkla, glada människor som besjälat sköter ett jobb dom troligen älskar.

Dessa massor av båtar i alla storlekar som tydligen följer med långa stycken.

Råseglare, snedseglare, roddbåtar, kanoter, plastmotorbåtar, vikingaskepp, små och stora handels- och passagerarfartyg, flodsprutor med enorma vattenstrålar i uppvisningssyfte. Halvnakna vattenskidåkare, vinkande grupper av cyklister på vägarna som går parallellt med fjordarna. Helikoptrar som flyger nära och vinkar. Spännande interiörer från bryggan titt som tätt.

De många blåsorkestrarna med eller utan drillflickor, som tutar okända glada, sannolikt norska originalmarscher och andra stycken.

Massor av flaggviftande människor på alla många broar som passeras.

Lustiga plakat och skyltar.

Skuttande troll till musik av Grieg. Folk utstyrda till pingviner, isbjörnar, allt.

Glada duktiga gymnastiktrupper som gör uppvisningar vid hamnarna.

Sångkörer av alla slag, med eller utan dirigenter.

Gammaldags hästskjutsar och så midnattsol halva resan

Och visst är vyerna jäkligt vackra, ofta rent av överväldigande.

Många vindparker med snurror för vindkraft.

Men mest imponerande är alla dessa norska flaggor i alla storlekar som man viftar med från båtar, bryggor, fönster, ställningar, torn, fyrar och avlägsna klippor.

Små flaggor, stora flaggor, fyrverkerier, båtsirener, kanonskott med stora häftiga rökmoln av svartkrut.

Stora bål med väldiga orange-röda lågor.

Det måste vara tusentals flaggor, här skäms man sannerligen inte för att visa sitt norska. Om någon skulle visa en Svensk flagga i Sverige, skulle han väl omedelbart stämplas som rasist, eller i varje fall främlingsfientlig. Det finns ju faktiskt fall där en man ombetts plocka ner sin svenska flagga på balkongen för att det skulle verka kränkande eller åtminstone irriterande för visa utlänningar.

Främling - ett negativt begrepp.

Fientlig – ett annat negativt begrepp

Två negativa påståenden ger ett positivt enligt logikens välbekanta lagar!

Passagerarna, många tyskar, lever mycket gott, med subtila frukostar, lyxiga måltider och diverse mysiga mellanmål.

På något ställe serverades pinfärska nykokta räkor på däck; någon turist gnällde ”jag smakade en, tyckte inte om det, vill inte ha mer, nää-e”.

Priserna ligger i tiotusenkronorsklassen men varierar beroende på hur långt man åker. Det finns massor av ställen där man kan embarkera och debarkera och många tar buss eller andra kommunikationer och gör extraturer lite här och var.

Skulle jag vilja åka Hurtigruten om jag hade råd? Ja, det är klart att det vore ett äventyr, tråkigt skulle man inte ha det, den saken är klar.

Ja, det finns många bilder från denna berömda inspelningsstudio, och här är den allra senaste.

Det kommer en s.k hemsida som man sa förr, och där kommer det att finnas gott om bilder, även av de duktiga artister som varit med på inspelningar i Studio 2.

Tro det eller ej, men här skapar vi nästan allt, från stråkkvartetter till jazz, pop och rocklåtar. Mest egna verk förstås, men understundom arrangemanger för olika orkesterkonstellationer till exempel Kårsdraget och nu senast Mein kleiner grüner Kaktus för den suveränt ungdomliga gubborkestern EXdraget med så många gamla Kårsdragare. Dom har konsert lördagen den 10 mars. Gå och lyssna, det brukar faktiskt hända lite trevliga saker under deras framträdanden!

Just nu här när bilden togs, lyssnar vi på Mendehlsons ljuvliga pianotrio i d-moll. Den gör sig med bra återgivning. Tänka sig att Maggo på piano en gång har framfört den inför publik!

De nya Pioneerhögtalarna är inkopplade, och som ett tillfälligt vemodsfyllt minne står de gamla kinesiska datorhögtalarna kvar där till vänster på varandra, innan de ska ut på marknaden igen. Dom funkade faktiskt, men för inspelning och kontrollyssning hade de ju förstås alltför dålig basåtergivning.

Det är mer vemod inbakade i dem, än bara tanken på de många år jag haft dem.

Mycket, så mycket, har nämligen hänt under den tiden.

Jag köpte dem på impuls i ett postkontor på Östermalm, de var inte dyra, och dessutom hade jag väl fått in lite deg för något, jag minns ej vad.

Det måste således ha varit innan posten försvann, och pengar var det väldigt längesedan jag hade.

Rheinfeldt och Co snodde ju mina intjänade ATP-poäng, det var nog inte så många som drabbades av det. Inte så många som var höginkomsttagare för fyrtio år sedan och sedan drabbats av omständigheterna. 

Utom typiskt jag då, förstås.

Det röstades igenom utan att någon hann tänka efter, och inte var det väl mycket kapitalisterna sparade in med denna avfilning av riksekonomin.

Men för mig är resultatet att det fattas sexhundra kronor varje månad. Varje månad!

Hur som helst hade högtalarna inbyggd förstärkare, volymkontroll och uttag för hörlurar, som jag en period använde rätt flitigt. Men Berghmeister har lärt mig att hörlurar är ett föga lämpligt instrument, när man ska redigera modern musik (ljud), där man ju dessutom bör ha kontroll över de korrekta panoreringseffekterna (stereo).

När jag komponerar, däremot, är det ju oftast för några som ska spela live efter noter, och då är det andra saker som gäller.

Jag har kollat TV4 NEVS, och det var då inget vidare. Det är förvisso typiskt att en sådan gnällspik som jag ska börja klaga direkt, men det går inte att låta bli.

Jag blir illa berörd av reklamen. Den sabbar allting.

Hallå, alla ni unga som har vuxit in i det utan att märka nåt, vakna och tänk efter!

Den tiden du sitter och blänger på illistig reklam för sånt du inte behöver, glider du långsamt närmare döden för varenda minut, varje sekund.

Man kan dra fram en liten fördel, men det är ett spin-off som ingen har planerat.

Reklamavbrotten kan nämligen nyttjas till kaffekokning eller toilettbesök, men vem fan skaffar nyckel till kompisens lägenhet för att gå på hans toilett eller koka kaffe medan TV:n står på? Va? Va? VA?

Vad är NEVVS? Galenskaperna är legio.   

Men jag ger aldrig upp.

I närkvarteret har det öppnat en tatuerarbutik där man kan titta in genom ett skyltfönster och se hur en dåre med ett läskigt verktyg under offrets ohyggliga smärtor skapar enorma tatueringar på ryggen på en annan fet, liggande dåre. Folk betalar för det. Sånt gör man numera som fröken vet, med e-lek-tri-ci-tet.

Fler kommentarer behövs inte.

En tjej på bloggen ber om hjälp. Hon kan inte bestämma sig för om hon ska byta sitt svartfärgade hår mot någon annan färg eller bleka sig. Hon ropar på hjälp. Hjälp mig! Hjälp!

Fler kommentarer behövs inte.

Såg uppe hos kompisen att i morgon klockan tio startar TV fyra med ett nyhetsprogrqm som ska heta TV 4 Nevvs. Den vackra Anna Lindmarker uttaler det TEVE fyra Njoos, det kanske är det som är grejen?

Detta egendomliga namn emanerar sannolikt från anglifieringen. Meningen är att man dygnet runt ska kunna se samma nyheter hur ofta man vill, en efterlängtad grej faktiskt!  Detta enligt amerikanskt mönster likt CBN,  Men dom har döpt sitt program till CBN News, vilket ju är lämpligt eftersom det gäller ett amerikanskt TV-program. News är engelska och betyder NYHETER, så det riktiga namnet borde väl ha varit TV4 NYTT, vilket inte kan uttalas på mer än ett sätt. Typiskt oikofobiskt.

Fler kommentarer behövs inte

I sommar ska EU-länderna förkväva sig själva genom att isolera oljeimporten från IRAN. Anledningen är att dom gnäller över sin obestyrkta förmodan att IRAN skulle missbruka sitt kärnkraftsprogram genom tjyvframställning av atombomber. Detta må vara sant, men varför i h-e skulle inte IRAN få ha kärnvapen när USA, England, Frankrike, Norge, Nordkorea, Kina och Israel har? IRANARNA hotar strypa Hormussundet, och de amrikanska hangarkryssarna sväller av skjutkättja, kanske får man braka loss snart igen? Mera krutrök!

Sverige, älskade fosterland, lämna EU snarast möjligt! Vi har ju åtminstone ett riksdagsparti som kräver detta, nämligen kommunisterna. Kanske man skulle börja rösta med kommunisterna igen?

Fler kommentarer behövs inte

Epanazisterna erbjuder besökarna att ladda ner senaste numret av SD-kuriren. Det nummer som erbjuds har den sensationella förstasiderubriken: "Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen!".

Fler kommentarer behövs inte

än det eviga

Folk e inte kloka.   

mm

Berghmeister påpekade angående basljud, att man genom att komprimera de låga frekvenserna kunde pressa upp volymen i dessa avsevärt, vilket alltså är lösningen  på gåtan om de enormt kraftiga bastrummeljuden i vissa typer av modern discomusik.

Komprimering, ja.

Vad innebär egentligen komprimering?

När det gäller ljud är det frågan om att klämma ihop ljudnivåerna för en viss frekvens, så att starkare volymer  blir lägre (tystare) och svagare ljud högre (starkare).

Varje ton håller sig ju med att antal övertoner som gör att vi hör vilket instrument som spelar. En klarinett och en trumpet som spelar samma klingande ton låter ju helt olika, vilket beror på att instrumenten genererar helt olika uppsättningar av övertoner.

Om man spelar upp en vanlig CD med orkestermusik (symfoniorkester alltså, tro inget annat) finner man att samtliga frekvenser finns med i alla de ljudnivåer som kompositionen kräver, alltså till exempel att de svagaste pianissimon i stråkarna liksom de starkaste med hela orkestern, återges så dynamiskt som det är möjligt.

Detta kan vara för mycket i vissa sammanhang, det kan bli så att de tystare partierna måste skruvas upp för att överhuvudtaget höras, och de starkare skruvas ner för att inte bli öronbedövande.

...Satan, nu kommer migränflimret dallrande från höger sida, stora fladdrande blixtliknande ljusfenomen tar bort synfältet, jag trycker mer och mer fel på tangenterna (och får rätta ideligen), snart skippar jag författandet för den här gången och lägger mig att vila...nu 15 minuter senare har flimret avtagit men öronsuset stegrats, och om en stund kommer värken…

Nåja, jag har gett mig attan på att genomföra detta trevliga och intressanta blogginlägg…

Men komprimering, från verbet komprimera  (från latinets comprimo ser jag i mitt gamla slitna latinlexikon) betyder trycka,pressa samman, och vi är väl rätt bekanta med komprimerad luft eller ånga som redan på 1700-talet började användas i maskiner som drevs med denna gas.

När Gustaf de Laval började skapa ångturbiner, kom han att börja jobba med allt stigande ångtryck, högre varvtal i turbinerna och därmed högre effektnivåer. Under den fantastiska utställningen i Stockholm 1897, kunde hans företag via ett turbindrivet elverk förse hela den enorma utställningen med elektricitet

En dag blev det konung Oscar den andres tur att besöka även elverket. Kungen var tämligen förtrogen med den Svenska flottans på sin tid moderna pansarskepp, vars ångmaskiner nyttjade ett ångtryck på hela 9 bar, och han förhörde sig naturligtvis om vilket tryck man arbetade med i detta elverk och dess moderna ångturbiner.

När han fick svaret 119 bar, tog han ett snabbt ett par kliv bakåt, och avlägsnade sig med hela sitt följe, så snart han vågade med hänsyn till i sammanhanget anständigt uppförande.   

Mitt i arbetet med Studio 2, som nu har fått effektiva studiohögtalare, ringer telefonen.

Ja, det var ingen OKÄND, så jag svarade, men jävlar ändå..

- Är det Thom jag pratar med.

 Jag svarat ja mot bättre vetande och sedan omedelbart

- vem är du?

- jag tänkte komma till det, jag ringer från ...lotteriet...

-Ja, tack, det är bra, lycka till, hej då.

Luren på.

Jag fortsätter med disk, Studio 2 och spisrengöring, man skulle ha en hushållshjälp, minst.

Livet går och man arbetar på, men hur mycket tid går inte åt till att sova (OK), städa, diska, laga mat, handla, sköta räkenskaper, korrespondens, Internet också emellanåt.

Någon på Facebook påpekade att vi borde ha en websida här för Studio 2. Vi har ju dock skapat åtskilligt med musik här, och genererat en del inkomster likaså.

Alla våra väsentliga verk ligger på Soundcloud och STIM, så början är så att säga gjord.

En tragisk upplevelse inträffade i går.   

Jag var uppe och kollade kompisens TV och såg ett hyfsat program som hette Slaget om Sverige, eller nåt sånt. En frågesportfråga löd angående affischen "Kräftor kräva dessa drycker", vem konstnären var som skapat bilden!

Otroligt!

Likaså ett program som hette "Så ska det låta", ett underverk av larvighet och urlarvig programledare. En mängd sånger framfördes med töntiga rörelser,meningslösa danssteg och tillgjorda leenden. Mitt i satt en rätt söt, blond tjej med lugg, tittade upp än åt den ena än åt den andra av de bredvidsittande deltagarna, och kompade de enkla ackorden.   

Inte en enda känd låt, men deltagarna kunde tydligen alla. Stackars dessa människor som har belastat sina hjärnor med så fantastiskt meningslösa kunskaper. Melodierna hårt klichébundna, det verkar som om man inte vågar gå utanför de just nu gällande ramarna. Samma rockkomp, inget sväng, ingen ande, ingenting av värde. Ändå sitter vi här i Studio 2 och skapar i stort sett samma slags material, så vi är inte ett spår bättre. Alla tider  har sina komplex av meningslösa kunskaper, det påpekade redan Adolf Hitler i sin urtråkiga bok Mein Kampf som han skrev redan 1923.

Ska man nu gå ur Albert Engströmsällskapet efter så många ur, eller ska man offra den varje år stigande föreningsavgiften ytterligare ett år?

Men det är klart att Albert Engström är väl värd ett bättre öde, trots att allt han stod för nu är försvunnet.   

Nu tar vi spisen...

Nu kommer det att hända saker, vilket lyft vad ljudet beträffar!

Men nu  hittar jag inte kameran, ska det börja nu igen?

Usch, jag tycker det är synd om alla det är synd om, och det är inte få.

Jag hade Berghmeister här idag, och han gav mig ett och annat att tänka på, och hjälpte till att reda ut begreppen. Vi fikade och åt moster Eva-Linas mandelkakor. Genast kommer reminiscenserna från magsårsåren.

Alltså, stora Pioneerförstärkaren inflyttad, högtalarna på fyrtiofem graders armavstånd, nu blir det nära till mastervolymen till vänster, där också direktuttag sitter för stereolurarna, kanske jag kopplar de sladdlösa fjärrlurarna dit som test, om man vill blåsa på på nätterna.

Men röran efter alla omplaceringar är enorm, därför borde jag tagit en bild så att ni kunde fått njuta av kaoset.

Knäppa TV-program uppe hos kompisen, en film om robotar och diverse upprörda människor som oroar sig över sex med robot. Vad i jösse namn vore det för problem med robotsex? Det beror väl på hur dom ser ut och hur dom beter sig. Det dröjer nog sin tid innan dom åstadommit nåt acceptabelt i den vägen, redan uppblåsbara Barbara vär väl närmast en gigantisk pinsamhet.

Skannern flyttad, elva pärmar i kontorshyllan flyttade, sladdar och kontakter huller om buller, det blir ett fint jobb att få allt att se snyggt ut igen.

Måste kolla att fasdragningen är korrekt för högtalarinkopplingen.